Den femte kolonnen är just nu inne hos Marie A. Sjödin för korrekturläsning, men det förhindrar inte oss att arbeta på berättelsen Den fjärde kolonnen. Den berättelsen arrangeras nämligen på Stockholms spelkonvent mellan 10-12 oktober i år. Jag är inte den som arrangerar det dock utan det är en av berättarna från GothCon, John A. Jonsson. Tillsammans håller vi på nu att skriva ihop berättelsen, vilket är första gången som jag faktiskt samskriver med någon. Det är en intressant och givande upplevelse.

Berättelsen är helt fristående från Den femte kolonnen, som utspelade sig 2019, medan Den fjärde kolonnen utspelar sig 2001. Även om det givetvis förekommer saker som binder dem samman så krävs det ingalunda att man spelat det ena för att spela (och uppskatta) det andra.

Följande presentation finns om Den fjärde kolonnen på Stockholms spelkonvents hemsida:

Mordängelns bredaxlade silhuett kastade en illavarslande skugga över det blodbestänkta golvet. Förnöjt sjönk han ned och fortsatte läsa i boken medan han tog upp sina jeans från ett hörn och drog dem på sig.  Tre hade fallit, två saknades. Den fjärde var inom räckhåll, det var kristallklart. Han hade den inom räckhåll och behövde bara en detalj till. En simpel liten detalj.

En gäll stämma bröt tystnaden och lugnet krossades likt glas mot en stenskiva. Med en suck släppte mannen boken till golvet, tog sin tröja och vandrade ut genom dörren. Han brydde sig inte om den hukande gestalt som gungade fram och tillbaka i ett hörn. Denna var inte relevant längre, för han hade redan tagit vad han behövde.

Clarksville har på ytan alltid varit en lugn småstad, men allt är inte vad det ser ut att vara. Polisen har tvingats kalla in två konsulter från organisationen Faith för att utreda hemska ritualmord som drabbat staden. Samtidigt får två anställda vid ett antikvariat en gåva från en hemlig välgörare. Det är en antik och värdefull bok som visar sig vara lösningen på alla deras problem.

Det är upptakten till Den fjärde kolonnen, en berättelse till skräckrollspelet Bortom: Lögnens slöja. Berättelsen erbjuder, förutom en skrämmande handling, scenväxlingar och rollbyten.

Daniel Thollin har redan gjort klart karaktärsbilderna, vilket han lyckades pressa in på sitt schema dagen innan han flög utomlands. Det är ett av skälen som jag verkligen diggar Thollin som illustratör, utöver hans illsutrationer. Han är pålitlig och effektiv, något som är väldigt viktiga egenskaper för mig när jag samarbetar med någon.

Håll ögonen och öron öppna. Vi är på väg att rasera nästa kolonn!