Då jag skriver Leviathan så väljer jag vägar att tackla saker som jag vanligen inte gör. Personligen gillar jag som berättare att ha stor kontroll över berättelsen och hur lång den är. Jag gillar att servera en berättelse för mina aktörer.
I Leviathan är det dock aktörerna som etablerar mycket av förutsättningarna för berättelsen. Deras karaktärer lever i en värld där de är utsatta för stora hot och slåss med segdragna rivaler. De befinner sig i en situation där de saknar kontroll. Bristen på kontroll över sin omgivning är något som jag vill ska synas i berättelsen man spelar (för det är främst längre berättelser som Leviathan siktar in sig på). Berättelsens längd och utveckling kan påverkas, men är tänkt att leva sitt eget liv. Jag kallar det för dynamisk dramaturgi och använder mig av något som kallas för dramamätare för att reglera det.
Jag har skrivit ett utkast som jag börjat speltesta nu, men eftersom det finns så många visa rollspelsmakare här på forumet tänkte jag slänga upp en länk till speltestdokumentet från GoogleDocs så att folk kan läsa om det. Kommentarer, frågor och feedback – antingen här på forumet eller dokumentet i sig – är djupt uppskattade.
Lämna ett svar