Nu kollar vi lite närmare på det fulare ämnet inom rollspel, nämligen hur man kan påverka sina aktörers agerande.

Påverkan

Ibland kan du vilja påverka karaktärerna till ett val. Det kan vara av olika orsaker; kanske för att berättelsen har tappat fart och nu går på tomgång eller för att karaktärerna fokuserar på fel saker. Fel saker behöver inte nödvändigtvis vara sådant som ligger utanför berättelsens ramar. Trots allt handlar det om att skapa en givande upplevelse och då kan berättelsen ibland få ta en sekundär roll.

Det finns två former av påverkan: den direkta och den diskreta. Den första metoden är den vanligaste och oftast den som uppfattas som dålig. Med den direkta metoden sker ditt försök på ett sätt som ofta gör att aktörerna upplever sig styrda. Du begränsar med andra ord deras valmöjligheter. När du använder den diskreta metoden handlar det snarare om att du gör det ”rätta” valet mer attraktivt än det som är fel.
Berättarpersonerna är ett av de främsta verktygen för dig att få direkt interaktion med aktörerna. Genom dem kan du till exempel förmedla information om karaktärerna kört fast eller ge dem utmaningar i form av ett socialt spel. De är mer handgripliga som verktyg än till exempel miljöskildringar. Miljöskildringar är i sin tur ett utmärkt verktyg för diskret påverkan.

Exempel: Karaktärerna står vid ett vägskäl och du vill att de ska gå rakt fram. Med den direkta metoden skulle du då kunna använda en berättarperson och låta henne säga ”Låt oss ta vägen rakt fram”. Berättarpersonen ”bestämmer” vilken väg karaktärerna ska ta. Använder du istället en diskret metod kan du använda en miljöskildring där du säger att de andra stigarna har besvärlig terräng och ser farliga ut, medan vägen rakt fram verkar betydligt lättare och tryggare.

Rent generellt kan det sägas att direkt påverkan är någonting du som berättare bör undvika. Aktörerna kan väldigt lätt uppfatta det som att de bara är statister i din berättelse, där de inte får någon möjlighet att påverka handlingen. Det kan dock vara motiverat med direkt påverkan i vissa situationer. Exempelvis om det finns en tidsmässig aspekt att ta hänsyn till, eller för att du vill hålla ett högt tempo i berättelsen.

Den andra metoden ger istället karaktärerna möjlighet att själva välja, även om du diskret försöker leda dem åt ett visst håll. Lyckas du uppfattar aktörerna sällan att du styrt dem mot ett val, utan de tycker sig ha valfrihet. Att aktörerna får den känslan är alltid att föredra.

Den diskreta metoden har dock sina nackdelar eftersom det är möjligt att aktörerna inte uppfattar det önskade valet, vilket gör att de kanske gör tvärtemot vad du trodde. I dessa lägen får du vara beredd på att improvisera, då det nu är för sent att använda en direkt metod. Skulle du i det här läget försöka påverka deras val kommer aktörerna att känna sig väldigt styrda eftersom deras val ogiltigförklarades.

Med andra ord, använder du en diskret metod får du vara beredd på att aktörerna väljer ”fel”. Du bör därför ha en hyfsat god uppfattning om vad ett oönskat val innebär, så att du kan spelleda också det valet om det blir aktuellt.