Året är 1882 och en av karaktärerna sitter inspärrad i fängelse. Tiden för frigivning närmar sig och det är då som en gammal tågrånare i cellen bredvid insjuknar. Denne berättar var bytet från tågrånet som fick honom gripen är gömt då han inser att han är döende. Bytet skall vara gömt vid spökstaden Groom, men innan han hinner avslöja var i staden, dukar han under i ett feberanfall. Karaktären släpps fri veckan efter och samlar ihop sitt gäng för att bege sig till Groom och bytet.

Handling

Om berättaren vill kan historien börja då ledaren för gänget sitter i fängelse och får höra berättelsen av den gamle tågrånaren. I sådant fall rollspelas förslagsvis även de situationer där ledaren samlar ihop sina män, innan man ger sig iväg mot Groom. Annars kan man börja berättelsenmed gruppen samlad och att de är på väg mot staden.

Att hitta till Groom är inte svårt, men då man kommer till den sista staden innan Groom varnas man av folk att bege sig dit. De säger att staden är hemsökt och att de som beger sig dit aldrig lämnar den. Vissa säger att staden är förbannad av Gud, andra talar om ondskefulla indianer. Berättelserna skiljer sig mycket åt, men de är alla samstämmiga i att det är en plats som ingen vettig person borde bege sig till.

Förhoppningsvis är karaktärerna mer intresserade av rikedomen än ryktena och fortsätter mot Groom. Färden blir inte mindre hemsk då man finner en skylt med skriften “Vänd om” och ett människohuvud spetsat på pålen där skylten är uppspikad. Efter ytterligare några kilometer finner man en liknande skylt med ett spetsat huvud, men här står det “Hit, men inte längre”. Därefter följer ytterligare en halv mil innan man kommer fram till den övergivna staden Groom. Precis innan man rider in i staden står en skylt med texten “Välkommen till Groom”. Under har det målats dit ytterligare ett budskap: “Bortom denna skylt finns det ingen återvändo”. Karaktärerna får intrycket av att någon vill skrämma bort en och med tanke på att huvudena på pålarna fortfarande verkar färska kan de ana att någon faktiskt bor i staden. Det gör antagligen att karaktärerna kommer vara ytterst försiktiga, vilket du som berättare ska ta tillvara på.

Då karaktärerna börjar undersöka staden beskriv den då som otroligt öde och stilla. Det enda de hör är hur dörrar och väggar knakar för vinden och fönsterluckor som slår i blåsten. Bland ödsligheten kan de finna vaga antydningar om att det lever någon i staden. Karaktärerna finner fotspår som virvlat upp dammet i ett par byggnader, en halvtom whiskeyflaska, nyligen använda patronhylsor och så vidare. Dock finner de ingen människa eller tillräckligt med ledtrådar för att spåra vart personen har tagit vägen.

Groom har ett flertal platser som kan vara av intresse att undersöka efter bytet från tågrånet. Saloonen visar tecken på att ha blivit besökt nyligen och väggpaneler har tagits loss. På banken kan man finna ett gammalt kassaskåp som är låst. Kyrkoruinen som finns kan en gång i tiden ha utgjort ett utmärkt ställe för att gömma bytet. Skapa så många platser som du tycker är intressanta för karaktärerna att utforska. I slutänden bestämmer du även var den gamle tågrånaren har gömt sitt byte (och om karaktärerna beger sig dit först, var inte rädd för att byta plats på bytet).

Innan karaktärerna hittar byggnaden med bytet kommer de att ställas öga mot öga med den man som de funnit spår av. Det är en rätt kraftig karl som direkt ger intrycket av att vara en mycket kompetent revolverman. Mannen verkar dock inte särdeles fientlig mot dem, utan presenterar sig som Tom Banks. Vad han gör här vill han inte säga, men empatiska personer kan ana att han inte verkar vara ute efter samma byte som karaktärerna. Hans besök är av mer personlig natur.

Under samtalet med Tom kan karaktärerna höra ett flertal skott i en annan del av staden och i ett ögonblick då karaktärernas uppmärksamhet vänds bort, försvinner Tom spårlöst. Rör karaktärerna sig i riktning mot skottlossningen kan de se en annan revolverman stå hukad över tre lik. De ser ut som gamla guldgrävare med sliten klädsel. Revolvermannen verkar upprörd och då han hör karaktärerna komma drar han genast pistol mot dem i försvar. Om en skottlossning undviks, kan han presentera sig som Jeb Graves. Jeb säger att de tre guldgrävarna anföll honom, men att det krävs mer än så för att döda honom.

Jeb berättar att han endast var på genomresa och kom hit för två dygn sedan. Sedan dess har han inte lyckats ta sig ut ur staden. Varje gång han försöker lämna staden, leder vägen tillbaka hit. Det är som om han inte kommer ut ur denna håla. Karaktärerna kan komma att skratta åt honom, men då de själva försöker lämna staden kommer de att inse att Jebs ord stämmer. Någonting verkar hindra dem från att lämna staden.

För man Tom Banks på tal kommer Jeb känna igen namnet. Han berättar att denne var bordellägare och sheriff i Gold River City. Staden ödelades dock och Tom Banks kom därifrån förändrad. Jeb menar att Tom är besatt av någonting ondskefullt. Faktum är att Jeb tror att det är Tom som ligger bakom att de inte kommer härifrån. Det kan hända att Jeb slår följe med karaktärerna eller att han själv ger sig ut efter Tom.

Karaktärerna kommer troligen att söka efter sätt att komma ut ur staden och få med sig bytet. Att finna ett sätt att komma ur staden verkar fruktlöst, men däremot ger sökandet efter bytet resultat. Bytet består av en stor mängd sedlar, ädelstenar och guld. Kvällen kommer och man slår läger, men mörkret för med sig en ny fasa. Framåt natten kan man höra folk närma sig. De rör sig med långsamma, släpande steg och verkar komma från alla möjliga håll. Snart är man indragen i en eldstrid med flertalet guldgrävare, lycksökare och laglösa. Dessa anfaller utan ord och deras tystnad är kuslig. Vad som blir än värre är att de verkar totalt okänsliga för skador.

Till slut kommer fienden att dra sig tillbaka, men karaktärerna får intrycket av att det inte är på grund av en själv utan att det är som om någon beordrade dem. Följer karaktärerna efter dem visar det sig att de beger sig in i Grooms olika hus, för att där helt enkelt ställa sig helt passiva. Försöker karaktärerna att få kontakt med dem inser de att de verkar helt okapabla att kommunicera. Först om karaktärerna rör dem kommer de visa några livstecken men då endast genom att anfalla karaktärerna. Det verkar helt enkelt som om människorna befinner sig i en djup trans där de kontrolleras av någon.

Under de närmast följande dagarna sker fler anfall och det verkar finnas människor i en aldrig sinande skara. Ens egen ammunition minskar och den enda trösten är att även ammunitionen hos ens fiender också verkar göra det. Dock förändrar det deras anfallsstrategi till närstrid, vilket kan öka skadorna rätt fort. Vistelsen i Groom blir ett själsligt helvete. Om nätterna blir man anfallen av en fiende som inte verkar gå att besegra. Den övriga tiden förvandlas sakta till att finna sätt att öka sina egna chanser att överleva. Om en sorts desperation och uppgivenhet sprider sig bland karaktärerna har berättaren lyckats.

Vid ett av de nattliga anfallen, då karaktärerna är på gränsen att slutligen gå under kommer de att få oväntad förstärkning. Tom Banks kommer att dyka upp som en räddande ängel och tillsammans med karaktärerna driva tillbaka anfallet. Då det är gjort och man har allierat sig med Jeb kommer denne vara mycket hatisk mot Tom och skaka av vrede. Tom däremot förklarar att han kommit till Groom för att finna en sak som betyder mycket för honom, nämligen en svart rubin.

Denna återfinns bland karaktärernas byte och Tom förklarar också att det är den som är roten till allt det onda. De döda reser sig igen för att strida om den svarta rubinen och hur de inte kan lämna staden utan den. Tom lovar att hjälpa dem ut ur staden och stoppa ondskan som finns här en gång för alla, men han kräver den svarta rubinen i utbyte. Vägrar karaktärerna, säger Tom kallt att han kan vänta ut dem tills dess att de blivit dödade och ta den då, för att sedan lämna dem. Anfallen kommer att stegras och i slutänden kommer karaktärerna att duka under.

Går karaktärerna däremot med på Toms byte kommer han att ta den i sin hand och man ser därefter hur han sluter sina ögon för en kort stund. Därefter öppnar han dem igen och ler mot karaktärerna. Han säger att de nu kan lämna Groom och att de döda åter vilar. Att försöka anfalla honom nu, kommer att vara lönlöst. Tom kommer att använda sig av sina krafter för att försvinna och lämnar karaktärerna (och Jeb) ensam kvar i staden. Då de lämnar Groom bakom sig så är det med en stor rikedom, även om man inte kan vara säker på att man gjort det rätta. Vad kommer Tom att göra med den svarta rubinen? Vad är det för något egentligen? Troligen kommer karaktärerna aldrig att få reda på det, utan kommer att dö i okunskap om den svarta rubinens sanna syfte.

Tvist

Jeb har mycket riktigt rätt i att Tom inte alls är mänsklig. Han besitter förmågor från varelser som kallar sig själva för caldarer och kan förvandla sig till en svärm av getingar för att på så sätt undvika skador som annars skulle vara dödliga (till exempel en kula i pannan). Det är lätt att bygga vidare på att Tom är ond och har ett ont syfte med rubinen.

Låter berättaren däremot Tom vara god i grunden kan det blir en intressant twist. Jebs åsikter är färgade av hans erfarenheter av caldarerna och Toms tidigare liv. I själva verket är Jeb en minst lika ondskefull person. Han är både hänsynslös och värderar människoliv lågt. Faktum är att man kan vrida Jeb till en riktigt hemsk person om man tycker det kan ge berättelsen något. Intressantast är dock att ha någon slags gråskala där både Jeb och Tom hamnar, istället för att Jeb helt blir en motpol till Tom.

De förbannade

Den svarta rubinen har skapat en förbannelse över Groom och allt folk som levde där blev slavar under den. De är inte zombier, men uppträder på många sätt som sådana. De har dock någon form intelligens och brukar därför i första hand skjutvapen. Eftersom gruppen till största delen består av råskinn, laglösa och lycksökare är de alla beväpnade och hyfsat farliga med dem. Karaktärerna ställs med andra ord inför mycket farliga motståndare.

Tom Banks

Tom Banks trodde sig vara en helt vanlig man som hade lyxen att ha det rätt så bra ställt som Gold River Citys enda bordellägare och sheriff. Livet visade dock att han var mindre lyckligt lottad och att han var besatt av en caldar. Tiden efter insikten var bräcklig, men han har idag lärt sig leva med det och håller den helt under kontroll. Han har dragits till Groom för att han söker efter den svarta rubin som ingår i det byte som karaktärerna är ute efter. Han hoppas det kan fördriva caldaren inom honom.

Tom har ett typiskt machoutseende. Han är stor, stark och orakad. Han är en person som aldrig ser ut att tveka i något han gör och han utstrålar auktoritet. Tom går ofta klädd i lediga kläder och hans långa, mörkbruna hår hänger fritt ned över axlarna. Blicken är alltid stadig och då han talar är det med kraft och utan stakningar.

Tom är en bestämd man som (oftast) vet vad han vill. Han har lärt sig att de svaga tvekar och därmed missar de tillfällen som livet ger dem. Tom är beredd att göra vad som helst i kampen mot caldarerna. Han är inte direkt förtjust i minoriteter, men tolererar dem om han måste.

Jeb Graves

Jeb föddes i en stor bondefamilj som hade det svårt. Han började livnära sig på brott tillsammans med sina bröder (som han dock kände ett starkt hat till). Då de dog i ett misslyckat tågrån blev Jeb inte speciellt sorgsen. Därefter drev han runt och jobbade som diligensvakt, kofösare, mördare samt utkastare. Han hann även med en kort vända som soldat inom sydstatsarmén, men trivdes inte alls och deserterade efter ett halvår.

I slutänden höll hans sinne på att bryta samman och han fick hjälp av en organisation som kallade sig för Faith. De hjälpte honom att komma på fötter och han började arbeta för att hjälpa folk på sitt eget vis. Målen var annorlunda, men metoderna desamma. Särskilt då hans nära kollegor inom Faith förändrades och han lämnades ensam.

Som Jeb säger kom han mycket riktigt till Groom av en slump, då han var på genomresa i jakt på den bror som han fått reda på fortfarande lever. Han vill egentligen bara bort från Groom för att fortsätta jakten på sin bror, men då han hör talas om Toms närvaro i staden väcks gamla plågsamma minnen om caldarerna och hatet mot Tom är något som då blossar upp.

Jeb är en bredaxlad man i trettioårsåldern. Hans vakna ögon är grå och hans axellånga hår är mörkt, slitet och raggigt. Jeb har skarpa ansiktsdrag som är mycket fårade och härjade. Han har ett kraftigt hakparti. Kroppsligt påminner han om en utmärglad puma, med en hållning som är hukande och lömsk. Jeb har svart mustasch med tillhörande skäggstubb och går klädd som en typisk revolverman med lång grå rock, täckt med vägdamm och lera. På huvudet bär han en grå slokhatt som höljer hans ansiktsdrag i dunkel. Han har en raspig och hes röst, med grov Texas-accent. Intrycket man får av Jeb är att han är en farlig och kapabel revolverman, trots att han ofta verkar aningen frånvarande.

Jeb följer en egen hederskodex som främst består av två punkter: skydda människor (men bara dem du gillar) och döda inte kvinnor och barn. I övrigt är han kapabel att göra det mesta. Jeb har dock ett samvete, långt inne i skrymslena av sin fördärvade själ, men det är ytterst få som ser det (inte minst han själv).