GothCon 2014

Årets GothCon var en intensiv upplevelse. Inte bara för att jag hade fullt upp med det vanliga arrangemanget, utan även för att Leviathan släpptes officiellt på konventet och jag spenderade mycket tid i Myling-butiken. Jag kommer i Bortom: Bortom att gå djupare in på själva Leviathan-delen så nedan delar jag med mig av mina mer generella konventsupplevelser.

Skärtorsdag: Ankomst

Som vanligt anlände jag i Göteborg på torsdagen för att möta min vän Marie (som bland annat varit medförfattare till Anakronismer). Det har blivit en tradition att traska runt med henne till lokala TV-spelsbutiker i jakten på ett fynd (vilket det i år inte gjordes) för att sedan ta en fika. I år blev det en god lunch på Condeco och en trevlig pratstund trots mängden folk på restaurangen.

Efteråt begav vi oss till SF-Bokhandelns (för mig) nya lokaler. Givetvis börjar det att falla ett lätt regn då vi var på väg dit. Jag säger givetvis för att jag var sommarklädd och inte direkt förberett mig för regn. Emellertid hann vi fram till SF-bokhandeln innan de värsta bröt ut och vi kunde söka vänta ut stormen där. Deras nya lokal var gigantisk och det fanns mycket att utforska där. Problemet med att besöka butiken på torsdagen är att man riskerar att bränna hela sin resekassa på allt awesome som finns där. Då får man lida det för det senare på GothCon istället. För mig brukar det betyda att jag håller hårt i mina pengar. Även om jag stod och drägglade över Bioware-romaner och Buffyverse-serier slutade det med att jag införskaffade Angel: After the Fall Volume 3 som jag haft svårt att få tag i det format som jag ville ha.

Marie fick under tiden som jag drällde runt insider-information om att Erik Granström var på väg in till butiken. Han skulle signera Vredesverk, den tredje delen i sin Konflux-svit. Vi beslutade oss för att dröja oss kvar där (och på köpet även låta regnet dra förbi oss). När Erik klev in på SF-Bokhandeln var vi först framme och fick oss en pratstund med honom. Det är första gången som jag pratat med honom i egen hög person, även om jag samspråkat med honom över e-postlistor och social media många gånger. Samtalet var extremt trevligt och jag fick även höra lite Oraklets Fyra Ögon-nostalgi från Eriks tid som spelledare. Jag vet inte exakt hur mycket tid jag stal där men det hann i alla fall uppstå en liten kö bakom oss innan jag tog mitt signerade exemplar av Vredesverk och gick nöjt till kassan.

Övriga skärtorsdagen var lugn och skön. Jag spenderade den tillsammans med Marie och hennes två gullungar (läs: katter). Eftersom min medarrangör, John A. Jonsson, inte skulle dyka upp förrän under morgondagen kunde jag unna mig lite lyx genom att övernatta hos Marie. Att få sova i en ordentlig säng och vakna utvilad gjorde mitt konvent betydligt skönare än tidigare år. Stort tack till Marie för att hon lånade ut en säng!

Långfredag: Premiär

Långfredagen skulle komma att bli en rätt lugn dag. Efter att ha tagit farväl av Marie checkade jag in och sprang då in i Jörgen Åkerklint, en av de två mylingarna, i arrangörsreceptionen. Han verkade lite stressad inför sitt första spelpass men vi hann i alla fall heja efter att jag fått min sovsal. Efter att lämpat av mina grejer där begav jag mig iväg mot Myling-butiken med stor förväntan. Jag skulle äntligen få se hur Leviathan såg ut!

Då jag kom till Myling-butiken fick jag göra en kraftansträngning för att inte dyka ned över hörnet där Tina Engström vackert dukat upp Leviathan. Jag hälsade på henne, ställde ifrån mig min väska och småpratade lite. Tror jag. I mitt huvud drägglade jag över hur vacker Leviathan-boken och kartorna såg ut.

Trycket av Leviathan överträffade mina förväntningar. Jag hade sett bilden på ett tryckt exemplar men ibland kan bilder få saker att se bättre ut än dem är. Så var det inte i detta fall: Leviathan var precis så underbar som den såg ut att vara. Trots sina respektabla 301 sidor så låg boken riktigt bra i handen och verkade ha en ordentligt limning också. Trycket av färgbilderna överträffade mina förväntningar och överlag såg layouten riktigt bra ut. Kartan som Skepnad Gamestudio gjort blev riktigt härlig i tryckt format och Skeppsguiden som jag gjorde blev ett smidigt litet häfte (som efter Tinas tweaks blev ännu bättre än min första version). Överlag är jag väldigt glad över att allt gick i lås kring själva lanseringen, att vi fick ut produkterna och att de såg riktigt bra ut.

På ett personligt plan var det nervöst att se personer som Dan Algstrand och Tomas Arfert bläddra i Leviathan under dagen. Det är personer som är giganter på layout inom den svenska rollspelsbranschen. Eftersom jag dragit upp layouten för Leviathan är det lite skrämmande att se dessa bläddra i boken (i synnerhet då det är första gången som jag gör det). Båda verkade dock tycka att det såg helt okej ut (och det är antagligen Tinas förtjänst till stor del).

Då John anlände till GothCon-området mötte han upp mig i Myling-butiken. Vi snackade en del och begav oss snart iväg till det första spelpasset vi skulle hålla. Årets scenario var Bathofobi och utspelade sig på en turistresa på ett litet utrymme där någonting förstås går väldigt fel. Det visade sig att av de två spelgrupperna som var anmälda till passet endast dök upp ett av dem. Den rutinerade Bortom-veteranen Calle Odhnoff tog hand om dem medan jag och John väntade på att det sista laget skulle dyka upp. Efter att en kvart gått och vi ropat oss hesa på dem i korridoren gav vi upp. Min mage kurrade rejält då så vi begav oss iväg för att få i oss mat. Så här i efterhand borde jag förstås ätit innan spelledarsamlingen för jag vet inte hur lämplig som berättare jag skulle varit på tom mage.

Det hela gjorde att dagen blev betydligt lugnare än väntad. John begav sig ut på butiksäventyr medan jag återvände till Myling-butiken. Resten av dagen är lite suddig – i alla fall om vi ser till i vilken ordning saker inträffade. Jag minns hur jag signerade ett flertal böcker (och även numrerade dem) och talade med många om Leviathan, speldesign och annat. En del var bekanta ansikten (som Mikael Bergström och Tomas Arfert), en del var nya (som Tomas Härenstam och Tove Gillbring) och så träffade jag legenden Erik Granström igen. Jag passade förstås skamlöst på att be honom att posera med Leviathan, vilket han gladeligen gjorde.

Vissa perioder var det väldigt lugnt i butiken, bara för att i andra bli väldigt intensiva. Överlag var lördagen relativt lugn och jag hann förstås själv kolla runt i butikerna, även om det blev inte något inköp. Eller jo, två blev det allt. Jag lyckades lägga beslag på ett exemplar av Fria Ligans Spelet om Morwhayle och Daniel Lehtos barnrollspel Äventyr för konventspris. Det var helt klart ett fynd.

MylingSpel var de sista som höll sin butik öppen i spelmakarrummet. När de slog igen vid 22.00-tiden hade John dragit sig tillbaka för kvällen. Utan nattpass kunde han få sova ut ordentligt så han var redo för nästa dags spelledande. Jag begav mig tillbaka till sovsalen med samma intention, men det visade sig att så inte riktigt kulle bli fallet. Jag mötte en person som bläddrade i Mutant: År 0 då jag skulle borsta tänderna. Eftersom det var kö till toan slog jag mig ned bredvid och väntade på min tur. Vi började prata om den svenska rollspelsmarknaden och till slut presenterade jag mig själv, vilket fick samtalet att glida över till Leviathan. Han bläddrade glatt kring i Leviathan-boken och berättade att han såg fram emot att få spela Bathofobi nästa natt. Samtalet var oerhört trevligt och vips hade det gått två timmar. Till slut var jag tvungen att ursäkta mig så jag skulle få lite vila innan morgonpasset med Bathofobi.

Lördag: Spel!

Jag vaknade mer eller mindre utvilad vid 6.30 och tog tiden i akt att göra de sista förberedelserna av Bathofobi. Efter att GothCon öppnade serveringen såg jag till att förse mig själv med frukost. Efter frukosten skickade jag ett mess till John och hörde om han vaknat ännu. Det hade John förstås gjort, men han låg och myste på sin lyxiga luftmadrass. (Jag kan inte riktigt klandra honom för det.)

Samtidigt satte jag mig i arrangörsreceptionen och väntade på att någon skulle ge mig de speldokument jag behövde inför passet. Det var aningen irriterande att de i år gömt allt bakom disken så man inte kunde plocka det man behövde som tidigare. Det blev lite mer irriterande att funktionärerna i den vanliga receptionsdisken vägrade att lämna ut papperna för de enligt egen utsago fått skäll för det tidigare. Får jag önska något tills nästa gång önskar jag en återgång till möjligheten att hämta ut speldokumenten själv (eller åtminstone att den vanliga personalen får lämna ut dem).

Till slut dök John upp och medan han fick i sig sin frukost höll jag honom sällskap. Det var då vi träffade Calle som gav oss en genomgång av gårdagens spelmöte som av rapporterna att döma gått bra. Tillsammans begav vi oss mot spelsamlingen där vi mötte upp med övriga spelledare.

Vi hade 6 anmälda lag och tyvärr var det ett lag som inte fick spela. Gruppen jag spelledde visade sig vara väl sammanspelade och passet blev en riktigt höjdpunkt då deras gestaltningar var fenomenala. Det var roligt att se hur en av spelarna som hade levt i Kina gestaltade den kinesiska doktorn vävde in det inhemska språket i talet. Gåshud på det! Jag tror jag har haft få pass som flöt på så bra som det här: både hur gruppen samspelade med varandra, interagerade med berättarpersonerna och tacklade scenerna. Vi avrundade ungefär en kvart innan vi passet tog slut och jag var mycket nöjd efteråt.

På vägen ut stötte jag ihop med John som blivit klar innan mig och nu stod i kön till auktionen. Vi talades vid en stund och vi uppdaterade varandra kort om våra pass. Vid det här laget var jag rätt hungrig så medan John knallade in i aulan begav jag mig iväg för att fixa käk innan jag återvände till Myling-butiken.

Lördagen var i högre grad än fredagen präglad av intensiva kontra lugna perioder. Jag och Tina fick sysselsätta oss själva, medan Jörgen bollade både Skuggornas mästare och En Garde!-arrangemang. Av vad jag hörde från honom och deltagare verkar det ha gått alldeles utmärkt. Jag fick också en släng av huvudvärk men med lite Treo-knark kunde den dock motas bort.

Efter att John var färdig med auktionen såg vi till att han stoppade i sig mat så vi båda skulle vara redo inför det stora nattpasset. Vi svängde förbi Myling-butiken en sista gång och blev kvar där lite för länge eftersom vi anlände lite sent till spelledarsamlingen. Det blev en väldigt hektisk spelledargenomgång med rejält engagerade spelledare (vilket uppskattades rejält!) och vi började ropa in lagen lite efter utsatt tid. Av de sju anmälda lagen dök endast sex upp, vilket gjorde att vi täckte in alla lag detta pass. Det gör det här konventet till det bästa av mina 12 år som arrangör. I alla fall om man ser till antalet lag som procentuellt fått spela då vi bara bommade ett lag.

Mitt sista spelpass det här året blev en utmaning. Det bestod av två tradspelare, en som vanligen spelar indierollspel, en OSR-spelare och en som sysslar med improvisationsteater. Även om tanken inom gruppen var ett mer vanligt tradspel märks det att det var olika spelstilar, vilket gjorde det hela till en utmaning samtidigt som rummet ofta fylldes av många skratt. I slutänden drog passet endast en kvart över tiden, även om jag skyndade på det lite extra för att bli klar. Det blev inte samma klockrena pass som tidigare, men jag tror det var länge sedan jag skrattade så mycket under ett spelpass.

Efteråt var planen att bege mig till sängen och få lite sömn innan söndagförmiddagen då resan hem skulle ske. Tji fick jag. Jag sprang på samma man som jag träffade förra kvällen och vi blev ståendes och talande i en timme. Han berättade om sina upplevelser på passet. Helt nöjd var han inte, men mycket verkade emellertid bestå av att spelgruppen han hoppat in i hade en annan spelstil än han själv. Emellertid pekade han ut ett par detaljer som jag gladeligen tar till mig inför revideringen av Bathofobi till boken Jericho. Jag hade gärnat stanna och talat en timme till men jag lyckades lägga band på mig och kom slutligen i säng vid 4.30.

Söndag: Hemfärd

Efter blott 4 timmars sömn vaknade jag. Jag försökte pressa mig att somna om, men utan något vidare resultat. Efter en halvtimme fick jag nog och började att packa ihop i makligt tempo. Efter att ha lyckats paketera allt på ett någorlunda mobilt sätt tog jag mig med packningen till receptionen, försåg mig kaffe, klev sedan ut för att vänta på att Marie skulle hämta mig. Solen lyste och det var rätt behagligt väder. Jag fick tillfället att snacka lite med John samt WRNU-forumiterna DeBracy och Eksem innan Marie anlände.

Efter att ha stuvat in min packning lämnade vi området bakom oss. Vi stannade till på ett fik där jag såg till att få i mig en ordentlig frukost, medan Marie bläddrade igenom Leviathan och gav den en tumme upp. I synnerhet illustrationerna tyckte hon var ett rejält steg upp från Bortom (och förstod nu varför de var betydligt dyrare).

Två timmar efter jag lämnat konventsområdet satt jag på tåget tillbaka mot Örebro och kunde andas ut. Ännu ett konvent var avklarat. Det var även elfte gången som jag arrangerade något i Bortoms värld: Reapercussions, Ghostage, Past Sins, Skärvor av liv, Den femte kolonnen, Det illyriska blodet, Metamorfos, Anakronismer, Blod och pussel, Skuggstaten och nu Bathofobi. Det var emellertid första gången som jag lanserade ett spel på GothCon och erfarenheterna därifrån är något jag tar med mig till framtiden. Fast det lär dröja ett tag tills dess: nu är det Leviathan som gäller. Jag ser fram emot att höra vad folk tycker om spelet allt eftersom det börjar sprida sig till läsarna. Nu blir det en del reflekterande över feedbacken från Bathofobi innan jag sätter igång med revideringen av berättelsen.

Jag tackar alla personer som jag träffade på under konventet och gjorde det till en mycket angenäm upplevelse. Ett särskilt tack till min medarrangör John och de två mylingarna Tina och Jörgen!