För ett tag sedan fick jag ett meddelande från Mikael Bergström. Mikael är mannen bakom rollspelen Evolutionens barn, Null State och Värmedöd. Han hade då läst artikeln Pelotons vedergällning i förra årets sista Fenix. Eftersom det är den första egentliga feedback som jag har fått på artikeln, och eftersom Mikael sa att det var okej, lägger jag upp vad han tyckte tillsammans med en reflektion av den.
Positivt: Coolt grundkoncept. Gillar idén med att låta spelarna ha flera olika rollpersonsgrupper.
Negativt: Väldigt, väldigt, väldigt linjärt. Det kändes som att det fanns väldigt lite att göra för rollpersonerna utom att på sin höjd reagera på vissa saker som hände – och de reaktionerna var kraftigt omskurna. Jag blev påmind om en del gamla Kultäventyr: ”Om spelarna försöker X eller Y går det inte, få dem att göra Z istället”. Han går inte att döda, det går inte att omvända folk… Egentligen finns inte mycket att göra på ön man inte kan ta sig därifrån utom att gå runt och driva i väntan på spelledarens nästa monolog. Typ.
Betyg: 2/5. Fast konceptet är typ 4/5 eller så. Gillar varelserna, konceptet med Johannes, ön etc etc.
Mikael gör en skarpsint analys på hur den skulle kunna bli bättre och jag tror att han plockar upp artikelns svaghet också. Jag var aningen stressad av deadlinen och det är tyvärr lätt att då bli lite mer linjärt än vad som är hälsosamt. Samtidigt var det ett nytt format för mig att skriva i så det finns också gott om utrymme att förbättra sig.
Tanken med berättelsefröet är att presentera ett övergripande händelseförlopp som berättaren fyller ut med händelser som knyter an till vad karaktärerna upplever. Jag förklarade den intentionen för Mikael och han kom då med en värdefull kommentar: texten behöver fler konkreta exempel på hur berättaren involverar karaktärerna i den övergripande handlingen.
Mikael sätter nämligen fingret på vad artikelns svaghet är: alla kan komma på balla handlingar men det är de konkreta exemplen hur man binder samman vad karaktärerna gör med handlingen som är guldkornen. Det är dessa som berättarna behöver för att göra en riktigt minnesvärd spelupplevelse från ett berättelsefrö.
Just det tipset är vad jag plockar med mig till framtida berättelsefrön. Konkreta hooks hur karaktärerna kan involveras i berättelsen. Vad tyckte du om Pelotons vedergällning? Har du insikter att dela med dig av likt Mikael? Tveka inte att skriva en kommentar nedan då. All feedback är bra feedback!
08 mars 2013 kl. 1:39
Det var en djävla massa korr 😛
08 mars 2013 kl. 1:50
Så hemskt var det väl inte? Det handlade just mest om att du fick ta fram stora saxen för att skära bort så mycket som möjligt. 😉