Först ut är Kolonnerna, två gamla berättelser som tidigare arrangerats på konvent men som nu skrivits om för att kunna spelas som en sammanhängande berättelse med egengjorda karaktärer. Den första berättelsen centreras kring två gruppers separata äventyr som vävs samman under berättelsens omgång. Utredningsorganisationen Faith bistår polisen att utreda ett grymt ritualmord, medan det akademiska sällskapet The Society of Metaphysical Research gräver i mysteriet med en mystisk ockult bok som många vill lägga händerna på. 18 år efter dessa händelser anländer ett par personer till Alaskas ödemark i syfte att finna en försvunnen kvinna. Personerna är medlemmar från Skuggstaten, avhoppare från Faith som vill skapa en bred förståelse för det övernaturliga hos mänskligheten. Ledaren för gruppen är övertygad om att en av nycklarna som krävs för att låsa upp det mänskliga sinnet finns hos den försvunna Jordy Chase. Dessa två separata händelser binds samman med en röd tråd som centreras kring märkliga kolonner som existerar på båda platserna.

Kolonnerna finns nu för försäljning hos MylingSpel för 148 kr. MylingSpel väntar in böckerna från leverantören och de kommer att finns tillgängliga till försäljning via deras hemsida under nästa vecka. De går visserligen redan att beställa från Lulu (går att nå via länken ovan), men sett till leveranstiden går det nästan snabbare att beställa direkt från MylingSpel.

Sedan avslutade jag allt arbete kring nästa bok under gårdagen: Anakronismer. Det är en berättelse som utspelar sig under två årtal, 1922 och 2011, i det engelska samhället Rustoncrowe. Karaktärerna rycks från sitt vardagslivs trygghet då de börjar uppleva märkliga händelser som gör dem allt mer främmande för sitt forna liv. Ursprungligen anordnades berättelsen tidigare i år på GothCon, men är rejält expanderad och reviderad sedan dess med gott om möjligheter att spela egna karaktärer både nu och då.

Boken gick till layout igår och kommer troligen släppas under början av nästa år.

Slutligen sitter jag och för in den sista korrekturen på Noas sista drag, mastodontberättelsen som till mångt och mycket skapade Bortom. Under tiden då jag utvecklade betan, In the Dark, var det här berättelsen som jag gjorde det igenom och som många spelgrupper hade roligt med. Noas sista drag har genomgått allt från stämnings- och språkmässiga revideringar för att gå mer i linje med vad Bortom är. Själva handlingen kretsar kring ett par nyutbildade Faith-agenter som genomlidit en stor tragedi i samband med testamentsuppläsningen för deras gemensamma vän Tobias Thompson. Det är startskottet till ett bibliskt drama där karaktärerna blir spelpjäser för två mycket mäktiga individer. Kan de bryta sig fria från spelet och agera efter sina egna spelregler?

Just nu håller jag på den sista korrekturvändan, med endast cirka 35 sidor kvar, innan jag skickar den till layout. Förhoppningsvis kommer boken att finnas att köpa från och med GothCon.

…la jag upp den första versionen av Bortom på nätet. Det hette inte Bortom då, utan kallades istället för In the Dark. På den tiden tyckte jag nämligen engelskan var ett betydligt bättre språk än svenskan, vilket jag får tillskriva ungdomlig förvirring och hård influens av spel som Vampire: the Masquerade och Werewolf: the Apocalypse. Då tyckte jag engelskan helt enkelt var tuffare, även om jag är av en annan åsikt idag.

10 år är en ganska lång tid och mycket har hänt. Det började som ett enkelt hobbyprojekt för att ta mig ur den kreativa död jag råkat ut för efter nära 10 år av rollspelsproduktion till fantasygenren (främst Drakar och Demoner). Jag hade vid det läget börjat använda mig av metaplottar i konstruktionerna och med det insett en viktig sak: jag var alltid mer intresserad av berättelsen än vad jag var av reglerna.

När jag skapade reglerna till vad som skulle bli Bortom ville jag att de skulle vara enkla eftersom jag ville fokusera på berättelserna. Jag såg då inte heller regler som min styrka, så jag slog två flugor i en smäll. Trots det var reglerna mer komplicerade än vad dem är idag – främst på grund en mängd onödiga spelvärden som knappt användes och en bunt av undantagsregler. Med åren har de flesta skalats bort och reglerna har fintrimmats till dagens system.

Men Bortoms hjärta är trots allt berättelserna och kanske den mest monumentala av dem är Noas sista drag. Den närmar sig ett färdigställande och jag väntar nu främst på bilderna från Viktor Matiesen innan jag kan skicka över berättelsen för layout. Det var i den som tanken på metaplotten en gång föddes och grodde till dagens omfång.

För Lögnens slöja kan metaplotten sägas handla om den kommande Tystnaden. Ingen vet vad det är, men övernaturliga krafter känner av det och fylls med fruktan. Dessa varelser ser det som en total förintelse av världen och skräms av tanken på det. När till och med monstren som människan fruktar så mycket att hon förtränger dem är rädd för något, vad kan man som människa då vänta sig av det?

Det är vad som berättelserna i Lögnens slöja knyter an till på ett eller annat sätt. En liten ledtråd jag kan släppa ifrån mig är att Tystnaden har någonting att göra med fem uråldriga kolonner spridda över världen. Den första gången kolonnen nämndes var i konventsberättelsen Den femte kolonnen, men även efterföljande berättelser som Den fjärde kolonnen och Det illyriska blodet har också tydliga kopplingar dit. Övriga berättelser har också kopplingar till det, även om de inte är lika tydliga och istället fokuserar på karaktärer som har en speciell roll i metaplotten.

Från början existerade inte alls den tydliga vision som jag nu har, utan det har tagit flera år att upptäcka och utforska idéerna nog innan jag nådde till den plats där jag var redo att förmedla metaplotten. Det tog inte riktigt 10 år att nå dit, men nästan. Bra idéer kommer inte över en natt, utan de kommer av hårt arbete och mycket feedback så tack till alla er som gett mig det under alla år. Utan er hade det aldrig kommit så här långt!

Det har i alla fall fått mig att stänga ned sidan temporärt. All information är dock sparad och kommer att komma upp igen, fast i en något modifierad form på en statisk sida istället. Tanken är sedan att den ska uppdateras med artiklar allt eftersom istället. Ny layout är under arbete och jag väntar på ett designförslag från Mikael ”krank” Bergström. När det är klart kommer jag hamra ut sidans kod från den och lägga upp sajten igen. Det kommer fortfarande gå att bidra, även om det blir i något förändrad form. Förhoppningsvis är den uppe igen under augusti. Förutsatt att värmeböljan inte återkommer däckar mig igen förstås.

Nu kan du ladda ned en avskalad version av reglerna från Mindless Gamings hemsida.

Har du inte redan köpt spelet, får du nu chansen att se varför det röstades fram till det bästa rollspelet år 2007!

Berättelsen Karma, stämningstexter och en del bilder är saker som exempelvis inte finns med. Reglerna är dock intakta och kan användas rakt av. Med andra ord, det går att testa på rollspelet och sedan köpa det om det faller er i smaken. Ni finner rollspelet hos någon av våra återförsäljare eller i er lokala butik.

Artikeln tar i alla fall upp en gammal gudinna och hur dyrkan kring henne uppstod. Därefter presenterar den två sekter med helt olika syn på vad hon står för som är redo att använda i dina berättelser. På tal om berättelser så finns det givetvis ett berättelsefrö som förhoppningsvis ger dig en idé på hur du kan använda det i spel.

För er som hängt med från In the Dark så låter namnet Daniel Renfana säkert bekant. Han skrev nämligen modulen om den fantasieggande staden Vast som låg belägen i en annan värld. Till den här artikeln har han bidragit med illustrationer, vilket blir hans första officiella bilder för Bortom.

Fler bilder är dock redan tecknade och kommer att dyka upp i takt med modulerna blir färdig. Bara jag får arslet ur vagnen så…

Inför arbetet med appendixet har jag insett att det krävs smärre justeringar i berättelsen för att förstärka den. Nåja, smärre och smärre. Marie tyckte de var rätt stora. Främst är det en ny introduktion som behövs göras. Istället för att börja med den tidigare akt 1 så är tanken nu att börja med akt 2 och uppleva den gamla första akten genom flashbacks. Vinsten i det är att gruppen kommer få en bättre sammanhållning än vad de fick tidigare.

Till och med Viktor Nyberg verkade tycka idén håller och det säger inte lite det. Viktor är nämligen den personen som spellett berättelsen flest gånger av alla – även mig själv. Den fanns som sagt var tillgänglig under tiden då Bortom var In the Dark, under namnet Legacy of Legion. Rätt många grupper prövade på berättelsen då och jag fick mycket positiv feedback.

Viktor gick dock steget längre. Jag tror han hade (och har än i dag) i stort sett hela berättelsen memorerad.

Vid redigeringen har mycket av informationen som funnits i frö dock blommat ut rejält. Det är nästan som om Noas sista drag blir en helt egen berättelse. Även för Viktor. I slutänden tror jag det är för det bästa. Berättelsen tycker jag blir starkare och den ligger mer i linje med vad jag vill göra med Bortom idag. Stämningen finns givetvis kvar, men handlingen blir mer sammanhållen än tidigare. Det är fördelen med att ha en klar bild om vad världen är till skillnad från, som jag gjorde då, att bara hitta på helt utan ramar.

Vi får se hur slutresultatet blir och om någon slår Viktors rekord, nämligen att spelleda hela fem akters berättelsen fler än tre gånger (plus ytterligare några starter). Känner du dig redo att axla utmaningen?

Istället så har det under en lång tid funnits en idé i mitt huvud om att använda adressen till något annat. Då Lögnens slöja släpptes så hade jag redan bestämt till vad och lämnade en referens till det där. Jag valde nämligen att skapa wikin In the Dark. Då jag var på LinCon med berättelsen Kräftfeber blev det ännu mer tydligt vad jag gjort då ägaren och skaparen till wikin förekom i berättelsen. Sedan LinCon har jag arbetat med att färdigställa wikin för användning och nu är tiden inne…

En del av er vet kanske att jag aldrig känt mig särskilt imponerad av wiki-fenomenet, särskilt så som det använts i rollspelssammanhang. Det har aldrig helt klickat för mig då jag inte sett en användning av wikins möjligheter som främjar själva spelet. Så varför väljer jag mig då att ge mig på det?

I grunden tycker jag att det är en utmaning att ta något som man inte gillar och sedan försöka göra något intressant av det. Det är bra mycket mer konstruktivt än att gnälla. Så med det i åtanke började jag fundera över vad som en wiki kan tillföra. För mig är det Wikipedia som visar vad en wiki egentligen ska vara, ett stort uppslagsverk med korslänkar. Det ska inte vara en plats med spelmaterial. Det har en tendens att bli oöverskådligt.  Givetvis finns det bra sådana wikis också, men jag har inte funnit många sådana.

Med andra ord, det var något liknande Wikipedia jag kände skulle vara mest givande att göra. Jag kom ihåg sajten Demons, Demons, Demons från TV-serien Angel där de listade en massa demoner från själva serien. Rollspelet (som jag för övrigt bidrog till) valde också att referera till sajten och det var en rolig sak tyckte jag. Det hade faktiskt varit ännu roligare om sajten funnits på riktigt (enligt min kännedom fanns det nämligen aldrig en sådan) på samma sätt som Cassies hemsida i Buffy faktiskt fanns online.

Det var därifrån som idén till wikin In the Dark föddes.  Jag ville ha en sida om det övernaturliga i Bortoms värld. Inte från ett aktörsperspektiv, utan från ett karaktärsperspektiv. Där karaktärerna i spelet ska kunna komma till sajten och bidra med sina egna upplevelser. Det är en plats dit de ska kunna ta sig i spelet och söka information.

Av den anledningen återfinns ingen spelinformation om varelserna där. Faktum är att all information inte ens är korrekt gentemot spelet. Varför? Därför att det i verkliga livet inte är så. Med andra ord, det är rapporter av personers upplevelser inte en guide till det exakta sättet att dräpa monster.

Förhoppningsvis kan dock sättet saker och ting beskrivs på också fungera som en inspiration för berättaren att skapa egna saker till världen. Med andra ord, wikin kan även ses som en idépool och det är själva resursen med den. För tillfället är den inte så välfylld, men det kommer med tiden att bli mer där. Tveka inte att bidra själv!

I och med att den är officiell har jag nu sett till att öppna upp sektion som beskriver Diegetiskt material, vilket är vad In the Dark är.

In the Dark hittar du här.

Det hela började med att jag anlände till Göteborg med tåg på skärtorsdagen, helt i tid. Alltså, alla gånger jag åkt tåg ned till Göteborg till GothCon med SJ har tåget varit i tid så jag börjar undra om det här med att SJ alltid ska vara sena är en konspiration.

Jag mötte Marie därnere, vilket ni kära bloggläsare vet är min korrekturläsare, och vi spenderade en del tid på stan där hon lotsade mig fram (skönt att slippa irra på egen hand!) stock och sten. Vi var förbi Dolores där ett par böcker införskaffades om häxkraft och symboler som senare kommer väl till pass i Bortom-skrivandet. Två av böckerna var dessutom mycket användbara uppslagböcker.

Vi åt därefter lunch samtidigt som Marie presenterade resultatet av det arbete som jag givit henne för ett tag sedan kring Spiritus Excelsior. Vad som främst blockerat min skrivinspiration där är en beskrivning av Templeton Manor, ett stort residens i stil med den gamla herrgården i Resident Evil. Marie tog på sig uppgiften att inreda den och hon skickade även med mig en utskrift hem att läsa på tåget, vilket dock inte blev av. Varför kommer ni förstå längre fram.

Då jag väl kom till incheckningen på GothCon så var det strul på G. Det tog lång tid innan jag och Viktor Nyberg (min medarrangör) kunde registrera oss. Vi mötte John A. Jonsson, en berättare som jag lyckats få tag i till konventet. Vi talade som hastigast, innan han lämnade oss åt att vänta på att allt skulle bli så pass ordnat att vi fick vår sovsal.

Tiden fördrevs med att bland annat möta Gabriel, en av de berättare som GothCon hade fixat åt oss till Bortom. En mycket trevlig person som jag hoppas vi får se mer av under nästa år! Vi svängde också förbi Mindless Gamings stånd, som var nummer två av företagen att närvara. Endast Rävsvans förlag var där tidigare och hade dukat upp sitt bord. Särskilt roligt var det att träffa både Daniel Olsson och Tina Engström på Mindless Gaming som jag haft stor kontakt med vid arbetet med att få Bortom i tryck.

Till slut fick jag och Viktor vår sal, men inte vår arrangörssaker. Det skulle bli ordnat under morgondagen. Men vi var mest glada över att ha vår sovsal. Vi tog oss dit och bäddade upp för natten, då jag upptäckte det mest sorgsna på konventet. Jag glömde mina öronproppar hemma. Det blev då plötsligt väldigt jobbigt när en person istället för att blåsa upp sin egen luftmadrass manuellt på tjugo minuter istället tog över två timmar på sig att krångla så han skulle slippa blåsa själv. Ytterst störigt var det och jag var inte vid världens bästa humör då jag väl somnade.

Fredagen kom och jag funderade på att släppa ut luften ur killens luftmadrass men behärskade mig. (Nej, jag tänkte egentligen inte det men det lät bra… ) Jag och Viktor gick omkring påkonventsområdet och glodde i affärer (efter en kort sejour av Viktor för att se om han kunde hjälpa till med Parallell Worlds-arrangemanget som blev inställt). Vid 12 mötte vi upp med John och vi visade honom lite av området och snackade lite allmänt om konvent, rollspel och Bortom.

Efter mycket om och men så fick vi ut våra papper från GothCons ledning och drog oss till vår samlingssal. Fem spelgrupper skulle vi ha, men en tilltänkt berättare dök inte upp så vi fick bara ta hand om tre av fem spelgrupper. Ett hyfsat resultat. Jag fick äran att ta Desperate Housewives i år igen, där jag känner en av medlemmarna från tiden då Bortom hette In the Dark. Spelsessionen gick mycket bra – särskilt med tanke på att jag inte spelat berättelsen sedan jag skrev det tredje utkastet till konventet. De två första utkasten hade jag själv refuserat efter speltest. Grundtanken och slutresultat blev väldigt olika resultat, vilket i efterhand var väldigt tur det. För första utkastet sög.

Jag hade tänkt gå och äta med Viktor och John sen, men så blev inte fallet. Jag hade ett möte med Danne och Tomas Arfert för att se om jag kunde värva dem som berättare, men det framgick dock rätt snart att så inte blev fallet. Inte särskilt konstigt med tanke på att Den femte kolonnen bygger mycket på kopplingar och planteringar. Men nästa pass var tio anmälda lag med endast tre garanterade berättare (enligt GothCon skulle dock ytterligare två dyka upp, men jag vågade inte lita på det vid det här laget) så varenda berättare vi kunde få tag på var önskvärd. Som väntat dök inte en av berättarna upp men Gabriel gjorde det, så fyra av de tio fick spela. Min grupp spelade rätt annorlunda än den första vilket gjorde att jag fick betrakta berättelsen ur ett helt annat perspektiv. Det blev en härlig upplevelse och jag kunde nöjt krypa ned i sovsäcken och, tillsammans med en improviserad öronpropp, somna snabbt och skönt.

Då vi vaknade nästa morgon sov Viktor fortfarande och jag smög omkring en del på egen hand innan han vaknade. Det visade sig gått bra för även honom och han hade dragit över tiden med en timma. Vi hade talat om att han och John skulle hinna med ett speltest av Akt 2 i Nattljus, men det blev aldrig så. Istället gick tog Viktor ett lag som han kände sen tidigare och som missat under pass 5 då jag och John var på auktionen. Kuds till Viktor!

Innan de två gick iväg för att äta hann jag och John diskutera igenom Visioner och fantasier, vilket gav mig en del uppslag att arbeta vidare kring. Jag hade ätit direkt efter auktionen för att jag var tvungen att ha föda, så jag satte mig och förberedde spelmötet efter ett kort inköp av lite energi till nattens spelmöte. Då samlingen skedde så var återigen två av berättarna åter försvunna, vilket resulterade i att alla grupperna inte fick spela. En grupp blev nästan så förbannad att det verkade som de var på väg att leta upp en av de försvunna berättarna. Aj då.

I övrigt var det dock mycket förstående för de grupper som inte spelade, vilket är tacksamt för en som arrangör. Givetvis är det synd och tråkigt att det är så, men det är inte så mycket vi kan göra åt det. I alla fall, den sista spelgruppen var precis som de två tidigare, helt egen och valde en väg som jag inte trodde många skulle ta. Kudos till dem. Det blev dessutom rejält improviserande i slutänden på grund av det, vilket också kommer föras in i Den femte kolonnen så det är med då ni kan ladda ned det från nätet.

Jag drog över tiden med den här spelgruppen också, nästan en timma, vilket knappast var hälsosamt med tanke på hur tidigt jag skulle upp för att åka hem. Inte heller att jag satt och diskuterade berättelsen med Viktor heller. Intressant som sjutton, men inte särdeles smart. Jag sov inte heller särskilt bra den natten, vilket förstås bara gjorde saken värre. Jag var som en klubbad torsk då jag vaknade nästa morgon. Knappast härligt.

Jag mötte upp Marie och vi pratade en del om alt mellan himmel och jord, även om jag betvivlar att hon fick en särdeles sammanhängande konversation ur mig, innan jag slutligen satte mig på tåget och åkte hem. Jag var risig resten av dagen och kraschade i säng vid 22.00, vilket är tidigaste jag lagt mig på… Ja, år. Hade jag varit medveten om att dagarna efter skulle ha varit full av sjukdomar så hade jag nog hållit mig vaken och njutit av att vara frisk lite till.

Överlag blev jag rätt nöjd med GothCon. Från att varit rejält missnöjd med Den femte kolonnen så visade det sig fungera rätt väl i praktiken. Mottagandet blev rätt väl och när grupper dyker upp innan och säger de gärna vill ha specifika spelledare sen tidigare år så är det onekligen ett bevis på att någonting fungerar. Allt som allt, ett mycket bra GothCon!

Epilogue är för mig både mörk och sorglig på ett sätt som jag känner passar in på den vardagskänsla som jag talat om tidigare för Bortom. Till skillnad från Arvids övriga strippar är den här en rätt rak berättelse, utan de tunga surrealistiska inslagen som annars präglar hans still.

Arvid har tecknat allt själv och skrivit manus. Det som jag gjort är att ta hans tuschade original och skapat klara kontraster i dem samt givetvis textat dem. Jag hoppas ni gillar serien – fler verk av Ahrvid kommer att dyka upp i framtiden.

Har ni åsikter eller önskar diskutera strippen? Kolla in vårt forum eller skriv en kommentar nedan!

Bortom fick nämligen sin premiär just den här dagen, år 2000. Då kallades det dock för In the Dark och var egentligen inte mer än 10 sidor av inte särdeles tajta regler. Ingen kampanjvärld eller stämning, utan som många andra nybörjare trodde jag att det var reglerna som var det viktigaste. Det tycker jag inte i dag. Tiden har vänt på det för mig – världen och stämningen är i dag betydligt viktigare.

Jag saknade inte en idé om vad jag ville göra utan hade en stämning i huvudet, men istället för att introducera den i reglerna gick jag direkt på berättelserna. Det är också troligen på grund av just satsningen på berättelserna som Bortom kunde hålla sig vid liv. Till skillnad från många andra independentrollspel som kom då och aldrig blev mer än ett ogenomtänkt manus. Det ska erkännas att reglerna i det här stadiet var likadana i Bortom.

Men istället så pressade jag vidare och jag tror att det underlättade att kunna luta sig åt berättelserna. De blev en sorts krycka för att hålla mitt eget intresse uppe – samt andras. Det visade för dem att jag verkligen ämnade att satsa på spelet och att det kunde vara värt att hänga med. Jag tror det var en av de främsta sakerna som skilde Bortom från konkurensen.

Under de sju år som gått har jag fått en hel del erfarenhet – både i själva skrivandet och utformandet av en värld. Sju års arbete med konceptet bär jag med mig in i nästa fas, då Bortom slutligen skickas iväg till tryckpressarna. Det är erfarenheter och insikter som kommer vara värdefulla i att försöka skapa nya intressanta moduler. Förhoppningsvis kommer ni följa oss från nätet till spelbutikerna – om ni gillade berättelserna tidigare så tror jag inte ni blir besvikna. Är ni inte redan bekanta med dem? Ja, då är det ett utmärkt tillfälle att bekanta er med dem!

Nåja… Grattis på sjuårsdagen, Bortom!