Efter att Thord Daniel Hedengren lagt ned Alltid Attack Förlag var det Tina Engström som kontaktade mig. Hon bad mig kontakta Daniel Olsson på företaget och höra om han var intresserad av att ge ut Bortom. Jag hade då skickat iväg ett mejl till Järnringen för att förhöra mig om möjligheterna om utgivningen via dem, men Mindless Gaming nappade direkt. Jag minns än idag det långa telefonsamtalet jag hade med Daniel om visionen som var tänkt. Rollspelet nådde inte riktigt fram dit i den tryckta boken. Fokuset blev lite för brett.

En annan intressant detalj som jag blev påmind om nyligen var vår diskussion om hur Daniel ville få ut spelet via icke-traditionella källor så den nådde nya målgrupper. För att göra det bad han mig att undvika att använda en av illustrationerna som Reine Rosenberg hade gjort. Ni kan säkert förstå varför:

Jag hade inga problem med att lyfta ut bilden på den offrade Emiko då. Idag är jag glad att Daniel bad mig om det. Inte för att det är något fel på Reines bild, men jag vet inte om det är en bild för grundreglerna. Det här är för övrigt den enda gången som jag faktiskt blev ombedd att ändra innehållet. Mindless Gaming har alltid varit noga med att låta mig sköta Bortom så som jag vill.

Så det är också en stor del av mitt fel att Bortom inte sålde riktigt så bra som de hoppats på. Sammanlagt har kanske runt 175 exemplar sålts, även om jag för tillfället inte har de exakta siffrorna tillgängliga. Mindless Gaming hade hoppats på en högre försäljning. Det hade troligen gått att göra också – om jag faktiskt fått ut en del böcker precis efteråt. Nu tog det nästan tre år innan Visioner och fantasier släpptes. Det är givetvis för lång tid och det är bara mitt eget fel.

Försäljningen som började rätt starkt, tvärdog sedan helt. I och för sig var det i samband med den stora rollspelsdöden och ingenting sålde. Men försäljningen återhämtade sig inte till fornstora dagar. De hundratals som äger grundreglerna var givetvis den målgruppen som man borde prioritera nu tänkte jag. Att se till att saker och ting kommer ut. Jag började tänka i de här banorna då Visioner och fantasier var färdigt. Vid den här tiden var intresset lite svalare hos Mindless Gaming av förklarliga skäl.

När Tina valde att lämna Mindless Gaming och bilda MylingSpel så kände jag mig lite ensam kvar. Det var Tina som layoutat alla böcker och det var hon som jag arbetat mest tillsammans med. Det var då som jag började känna mig lite låst. Tack och lov hade Daniel inga problem med att släppa tillbaka licensrättigheterna till mig.

Det naturliga valet för mig var att då söka mig till MylingSpel. Tina betydde väldigt mycket för mig: inte bara för hon hjälpte till med layouten, utan för att hon blivit en god vän med tiden. Det är hon som jag samarbetat med närmast och det var också varför jag tog tid ur mitt skrivschema att faktiskt skriva ett par äventyr till En Garde!

Nästa kapitel i Bortom:s historia öppnas idag med andra ord. Hos MylingSpel.  En av de första sakerna som sker är att Visioner och fantasier kommer att finnas till försäljning igen, via print on demand. Alla ni som missade att förhandsköpa den kommer att kunna köpa den direkt från MylingSpels butik eller från Lulu.

Nästa nyhet antydde jag tidigare, men nu är det officiellt. Leka med elden, den näst äldsta berättelsen till Bortom, har utvecklats till ett eget nybörjarrollspel. Det är löst baserat på Bortoms regler, men väldigt förenklade och inspirerade av statistreglerna från Visioner och fantasier. Det är ett litet häfte som är tänkt att kunna användas av några personer som är oinvigda i hobbyn ska kunna få en försmak på hur det kan vara.

Utöver det så väntar nya möjligheter att utforska. Det är en spännande tid framför oss, så nu kör vi så det ryker!

Artikeln tar i alla fall upp en gammal gudinna och hur dyrkan kring henne uppstod. Därefter presenterar den två sekter med helt olika syn på vad hon står för som är redo att använda i dina berättelser. På tal om berättelser så finns det givetvis ett berättelsefrö som förhoppningsvis ger dig en idé på hur du kan använda det i spel.

För er som hängt med från In the Dark så låter namnet Daniel Renfana säkert bekant. Han skrev nämligen modulen om den fantasieggande staden Vast som låg belägen i en annan värld. Till den här artikeln har han bidragit med illustrationer, vilket blir hans första officiella bilder för Bortom.

Fler bilder är dock redan tecknade och kommer att dyka upp i takt med modulerna blir färdig. Bara jag får arslet ur vagnen så…

Så hur var det i övrigt? Hur väl står sig LinCon mot GothCon? Läs vidare!

En av de största orosmomenten för mig var att jag inte skulle ta mig fram till konventet på grund av mitt dåliga lokalsinne. Jag blev dock positivt överraskad då det visade sig vara mycket lätt att hitta dit. Betydligt lättare än att ta sig till GothCon om jag skulle tvingas hitta det själv (nu har jag iofs. en underbar korrekturläsare som ser till att jag inte går vilse i Göteborg så det har inte varit ett stort problem…), så LinCon tar ledningen med 1-0.

Väl där fick jag snabbt tag på min sovsal och det var otroligt bekvämt att ha sovsalen i sin samlingssal. Tack tänkte jag och allt såg bra ut. Nu fick GothCon rejält med däng tänkte jag… tills fredagkväll kom och ett par killar som arbetade åt LinCon och började tvinga folk flytta på sig, och städa undan alla bord och stolar. Visst, jag förstår det finns en brandsäkerhet att tänka på, men jag fick höra från andra sovsalar att de gått in och sagt åt folk att flytta sig ett tjugotal centimeter. Det är lite att ta i tycker jag med centimeterförflyttningar. Det är inte heller okej att de tvingar en till mer arbete, för tror ni att personerna går och återställer rummet till skicket det var innan? Nej. Jag fick med andra ord slita bord och stolar för att det skulle bli rätt. Inte en stor sak, men det är knappast ett plus så GothCon tar 1 poäng där.

Då vi är inne på mer jobb så kan vi tala om arrangemanget med öppna tider och liknande som LinCon tillämpade för oss rollspelare. LinCons sätt att hantera det under det här året har kritiserats hårt. Inte bara av arrangörer – nya såväl som gamla – utan även de spelare som jag talade med tyckte det var ett dåligt påhitt. Visst, jag kunde styra tiderna till mitt behag men det gav mig en större arbetsbörda, något som istället kunde ha fokuserats på viktigare saker. I slutänden är jag rätt säker på att det inte var värt det. LinCon vs. GothCon 1-2.

Kiosken och mat är en viktig del av konventet. Hur ser egentligen förhållandena ut om man behöver föda (vilket de flesta av oss behöver)? LinCon får mig att vilja gråta, så sorgligt var det. För det första hålls LinCon ute på universitetsområde och de närmsta serveringarna är McDonalds och en hamburgersylta. (Det är betydligt enklare att hitta matbutiker kring GothCon.) Så genidraget med att då grilla hamburgare på området förstår jag mig inte riktigt på, särskilt som det inte var så där jättebilligt heller (25 kr) eller gott heller (tydligen var det bättre förr). Skörbjuggsvarning med andra ord.

Det visade sig sent om sider att det fanns annan mat att köpa på LinCon men skyltningen för det var under all kritik. Nu vill jag inte se en hamburgare inom den närmsta framtiden – och jag som älskar hamburgare. Tack för det LinCon. Poängen går till GothCon. 1-3.

Jag träffade för övrigt folket på Mindless Gaming, Danne hade jag träffat förut (på GothCon) men August var en ny bekantskap. Det visade sig att han var trevlig som sjutton – inte för att jag hade trott något annat. Jag  snackade  och hejade på en del folk också så som Krister Sundelin, Tomas Arfert och Kaleidoskop-gänget. Rätt mycket trevligt folk och gott om samtal med dem, så LinCon får ett poäng här. 2-3.

Slutligen så var det dock ett mer skralt utbud av butiker än det brukar finnas på GothCon och det fanns inte en särskilt stort fyndpotential på LinCon så det blev inte några stora inköp för min del. Fördel GothCon., vilket ger slutrestultat LinCon 2 – GothCon 4.

Med andra ord, föredrar jag GothCon framför LinCon. Man känner sig mer omhändertagen där, med en betydligt bättre och åtskilligt mycket fattigare. Det hjälper knappast LinCon med att det känns som rollspelen skuffats åt sidan. Inte för att det betyder att LinCon var dåligt på något sätt, men det märks att GothCon är betydligt äldre och mer rutinerat i hanterandet av en som rollspelsarrangör. Återvänder jag dit nästa år? Det beror på. En möjlighet är det men det är inte så att jag redan skrivit in det i min lista över nästa års ”måste göra” såsom med GothCon.

Sedan så verkade grupperna som spelade Kräftfeber ha roligt och det är egentligen det som betyder mest för mig. Jag är där för att underhålla personer och ge dem en intressant upplevelse.

Att en del efteråt verkade rätt sugna på att köpa Bortom skadar förstås inte heller…

Det hela började med att jag anlände till Göteborg med tåg på skärtorsdagen, helt i tid. Alltså, alla gånger jag åkt tåg ned till Göteborg till GothCon med SJ har tåget varit i tid så jag börjar undra om det här med att SJ alltid ska vara sena är en konspiration.

Jag mötte Marie därnere, vilket ni kära bloggläsare vet är min korrekturläsare, och vi spenderade en del tid på stan där hon lotsade mig fram (skönt att slippa irra på egen hand!) stock och sten. Vi var förbi Dolores där ett par böcker införskaffades om häxkraft och symboler som senare kommer väl till pass i Bortom-skrivandet. Två av böckerna var dessutom mycket användbara uppslagböcker.

Vi åt därefter lunch samtidigt som Marie presenterade resultatet av det arbete som jag givit henne för ett tag sedan kring Spiritus Excelsior. Vad som främst blockerat min skrivinspiration där är en beskrivning av Templeton Manor, ett stort residens i stil med den gamla herrgården i Resident Evil. Marie tog på sig uppgiften att inreda den och hon skickade även med mig en utskrift hem att läsa på tåget, vilket dock inte blev av. Varför kommer ni förstå längre fram.

Då jag väl kom till incheckningen på GothCon så var det strul på G. Det tog lång tid innan jag och Viktor Nyberg (min medarrangör) kunde registrera oss. Vi mötte John A. Jonsson, en berättare som jag lyckats få tag i till konventet. Vi talade som hastigast, innan han lämnade oss åt att vänta på att allt skulle bli så pass ordnat att vi fick vår sovsal.

Tiden fördrevs med att bland annat möta Gabriel, en av de berättare som GothCon hade fixat åt oss till Bortom. En mycket trevlig person som jag hoppas vi får se mer av under nästa år! Vi svängde också förbi Mindless Gamings stånd, som var nummer två av företagen att närvara. Endast Rävsvans förlag var där tidigare och hade dukat upp sitt bord. Särskilt roligt var det att träffa både Daniel Olsson och Tina Engström på Mindless Gaming som jag haft stor kontakt med vid arbetet med att få Bortom i tryck.

Till slut fick jag och Viktor vår sal, men inte vår arrangörssaker. Det skulle bli ordnat under morgondagen. Men vi var mest glada över att ha vår sovsal. Vi tog oss dit och bäddade upp för natten, då jag upptäckte det mest sorgsna på konventet. Jag glömde mina öronproppar hemma. Det blev då plötsligt väldigt jobbigt när en person istället för att blåsa upp sin egen luftmadrass manuellt på tjugo minuter istället tog över två timmar på sig att krångla så han skulle slippa blåsa själv. Ytterst störigt var det och jag var inte vid världens bästa humör då jag väl somnade.

Fredagen kom och jag funderade på att släppa ut luften ur killens luftmadrass men behärskade mig. (Nej, jag tänkte egentligen inte det men det lät bra… ) Jag och Viktor gick omkring påkonventsområdet och glodde i affärer (efter en kort sejour av Viktor för att se om han kunde hjälpa till med Parallell Worlds-arrangemanget som blev inställt). Vid 12 mötte vi upp med John och vi visade honom lite av området och snackade lite allmänt om konvent, rollspel och Bortom.

Efter mycket om och men så fick vi ut våra papper från GothCons ledning och drog oss till vår samlingssal. Fem spelgrupper skulle vi ha, men en tilltänkt berättare dök inte upp så vi fick bara ta hand om tre av fem spelgrupper. Ett hyfsat resultat. Jag fick äran att ta Desperate Housewives i år igen, där jag känner en av medlemmarna från tiden då Bortom hette In the Dark. Spelsessionen gick mycket bra – särskilt med tanke på att jag inte spelat berättelsen sedan jag skrev det tredje utkastet till konventet. De två första utkasten hade jag själv refuserat efter speltest. Grundtanken och slutresultat blev väldigt olika resultat, vilket i efterhand var väldigt tur det. För första utkastet sög.

Jag hade tänkt gå och äta med Viktor och John sen, men så blev inte fallet. Jag hade ett möte med Danne och Tomas Arfert för att se om jag kunde värva dem som berättare, men det framgick dock rätt snart att så inte blev fallet. Inte särskilt konstigt med tanke på att Den femte kolonnen bygger mycket på kopplingar och planteringar. Men nästa pass var tio anmälda lag med endast tre garanterade berättare (enligt GothCon skulle dock ytterligare två dyka upp, men jag vågade inte lita på det vid det här laget) så varenda berättare vi kunde få tag på var önskvärd. Som väntat dök inte en av berättarna upp men Gabriel gjorde det, så fyra av de tio fick spela. Min grupp spelade rätt annorlunda än den första vilket gjorde att jag fick betrakta berättelsen ur ett helt annat perspektiv. Det blev en härlig upplevelse och jag kunde nöjt krypa ned i sovsäcken och, tillsammans med en improviserad öronpropp, somna snabbt och skönt.

Då vi vaknade nästa morgon sov Viktor fortfarande och jag smög omkring en del på egen hand innan han vaknade. Det visade sig gått bra för även honom och han hade dragit över tiden med en timma. Vi hade talat om att han och John skulle hinna med ett speltest av Akt 2 i Nattljus, men det blev aldrig så. Istället gick tog Viktor ett lag som han kände sen tidigare och som missat under pass 5 då jag och John var på auktionen. Kuds till Viktor!

Innan de två gick iväg för att äta hann jag och John diskutera igenom Visioner och fantasier, vilket gav mig en del uppslag att arbeta vidare kring. Jag hade ätit direkt efter auktionen för att jag var tvungen att ha föda, så jag satte mig och förberedde spelmötet efter ett kort inköp av lite energi till nattens spelmöte. Då samlingen skedde så var återigen två av berättarna åter försvunna, vilket resulterade i att alla grupperna inte fick spela. En grupp blev nästan så förbannad att det verkade som de var på väg att leta upp en av de försvunna berättarna. Aj då.

I övrigt var det dock mycket förstående för de grupper som inte spelade, vilket är tacksamt för en som arrangör. Givetvis är det synd och tråkigt att det är så, men det är inte så mycket vi kan göra åt det. I alla fall, den sista spelgruppen var precis som de två tidigare, helt egen och valde en väg som jag inte trodde många skulle ta. Kudos till dem. Det blev dessutom rejält improviserande i slutänden på grund av det, vilket också kommer föras in i Den femte kolonnen så det är med då ni kan ladda ned det från nätet.

Jag drog över tiden med den här spelgruppen också, nästan en timma, vilket knappast var hälsosamt med tanke på hur tidigt jag skulle upp för att åka hem. Inte heller att jag satt och diskuterade berättelsen med Viktor heller. Intressant som sjutton, men inte särdeles smart. Jag sov inte heller särskilt bra den natten, vilket förstås bara gjorde saken värre. Jag var som en klubbad torsk då jag vaknade nästa morgon. Knappast härligt.

Jag mötte upp Marie och vi pratade en del om alt mellan himmel och jord, även om jag betvivlar att hon fick en särdeles sammanhängande konversation ur mig, innan jag slutligen satte mig på tåget och åkte hem. Jag var risig resten av dagen och kraschade i säng vid 22.00, vilket är tidigaste jag lagt mig på… Ja, år. Hade jag varit medveten om att dagarna efter skulle ha varit full av sjukdomar så hade jag nog hållit mig vaken och njutit av att vara frisk lite till.

Överlag blev jag rätt nöjd med GothCon. Från att varit rejält missnöjd med Den femte kolonnen så visade det sig fungera rätt väl i praktiken. Mottagandet blev rätt väl och när grupper dyker upp innan och säger de gärna vill ha specifika spelledare sen tidigare år så är det onekligen ett bevis på att någonting fungerar. Allt som allt, ett mycket bra GothCon!

Ett troligt första intrycket är att boken känns väldigt tunn. Den är på 112 sidor vilket är tunnt om man jämför mot rollspel som satsar på att vara väldigt detaljerade. En Garde! har till exempel 320 sidor och Noir 357 sidor. Jag har förskt vara mindre heltäckande och istället satsa på att ge en bra grund att starta med. Sedan är Bortom väldigt enkelt regelmässigt – endast 19 sidor av de 112 är tillägnat regler.

Boken är i hårdpärm och Tomas Arferts omslag lystrar verkligen fint i trycket. Det blanka papperet innanför pärmarna tjänar väl till att lyfta spelets illustrationer. Boken känns för mig i alla fall väldigt lyxig, men vi får se vad andra tycker. Jag vet att jag är väldigt hemmablind nu när jag sitter här med sju års arbete i mina händer och sprudlar av lycka och glädje.

Ironiskt nog så har jag inte ens de vanliga känslorna som man brukar få efter man slutfört något, nämligen ett behov att ändra någonting. Jag kan inte komma på några direkta detaljer som jag vill förändra i det här läget. Faktiskt. Jag hade förväntat mig det men icke sa nicke. Vi får väl se då spelet recenseras hur fallet blir.

Det ska bli väldigt intressant att se vad andra har att säga om det. Ser fram då det finns att köpa ute i butikerna. På sin hemsida har SF-Bokhandeln i alla fall information om boken uppe, om än inte helt uppdaterad. På Rollspel.nu har Daniel också sagt att Bortom: Lögnens slöja troligen finnas tillgängligt från och med onsdag den 5 december på SF-Bokhandeln i Stockholm.

Det är svårt att beskriva den känsla som uppstår då jag håller slutresultatet i mina händer. Sju års arbete har slutligen gett frukt. Det är en känsla av glädje och sorg, stolthet och förväntan. En dröm är uppfylld och nu börjar en annan. Att bygga vidare och etablera Bortom: Lögnens slöja på en bredare front.

Första ledet i det är att se till att det gamla materialet redigeras till nytt format. Jag har tidigare berättat om arbetet med Noas sista drag går framåt. Marie är i stort sett klart med de första 100 sidorna. Härnäst har hon Appendix A att ge sig på, vilket betyder att jag måste slutföra korrigeringarna i de övriga appendixen.

Därefter fick jag förfrågan av Mindless Gaming om jag inte kunde se till att det fanns en berättelse till nästa års CalCon. Visst sa jag och började fundera på hur jag kunde få ihop det med konventets tema: ”Den nya tiden”. Efter ett visst grubblande så insåg jag att det enklaste vore att uppdatera och skriva till material för Tårarnas bägare (tidigare känd som The Tears She Cries…). Det innebär också att det redigeras omgående och efter konventet (24 februari, 2008) släpps det online.

Sedan fick jag i uppgift att skriva en artikel rörande konspirationer till Bortom för speltidningen Fenix. Tankearbetet med den har påbörjats. Vad vill ni egentligen se för någon form? En beskriven konspiration och hur den kan användas i spelet? Vad för sorts konspirationsberättelser som går att ordna? Tyck till på forumet! (Men se till att göra det snart för jag börjar snart skriva på artikeln.)

I övrigt har jag lagt in de taggar som inte följde med i konverteringen. Nu är taggmolnet aktuellt. Du använder det för att enkelt finna poster rörande de olika ämnen som syns. Ju större det är, desto mer poster finns det.