Från världens alla hörn (Växjö, Jönköping och Oslo) strömmade mina lagkamrater in till ett soligt Göteborg torsdagen den 21 april. GothCon inleddes traditionsenligt med Munchkin i matsalen i väntan på att incheckningen skulle öppna. Vi förberedde oss mentalt på milslånga köer och förvirrande datorsystem, men till vår stora förvåning flöt allting på ovanligt smärtfritt i år. Thumbs upp till GothCon-gänget för det!

Efter att ha slängt in våra saker i sovsalen möter vi Robert på väg tillbaka till matsalen. Vi snackar lite innan vi springer vidare för att påbörja ett parti Arkham Horror som vi tyvärr får lägga ner när klockan börjar bli mycket och vi inser att Arkham förmodligen inte kan räddas denna gång.

Fredagen inleds, efter dusch och frukost, med ”Operation: Fallen Reich – Is there time for a last Singapore sling?”. Tredje gången vi kört det på GothCon och det var minst lika bra som de vi kört innan. Efter det så möter jag upp med Robert och John A. Jonsson och vi beger oss iväg till Bortoms första spelpass. Vi tilldelade det enda anmälda laget till spelledaren Buster (en kille jag spelledde Metamorfos för förra året, det var jättekul att höra att han nu ville spelleda tre pass Bortom) och försvann sen ut i vårsolen igen.

Vi sätter oss på en parkbänk och har en riktigt bra diskussion om skepstridsystemet som kommer i Svart svan. Robert överlämnar även en del kritik som han skrivit på tåget på väg till konventet och en riktigt cool Bortom t-shirt. Nu känner jag att vi har ganska bra koll på hur systemet ska se ut och ganska snart kommer jag börja plåga alla mina spelgrupper med oändliga mängder speltest.

Det tredje passet på fredagen så får jag spelleda årets Bortom-berättelse Anakronismer. Fick ett gäng inbitna Bortom-fans som spelat det på GothCon flera gånger tidigare, och som jag även spelledde Den illyriska epidemin för 2009. Spelet gick bra, det verkade som de hade roligt, även om jag fick hugga bort en del ur berättelsen på grund av tidsbristen. Men vi hann spela klart och de lyckades få ett av de mindre tragiska sluten.

Efter några få timmars sömn tvingas jag upp igen på lördagen då vi ska spela ”Western – Priset för ett liv”. Har aldrig spelat Western förut så det var kul att testa systemet, även om vi inte hann spela klart och inte kom särskilt långt i äventyret.

Direkt efteråt så fick vi kasta oss iväg till nästa spelpass ”Det eviga folket”, ett riktigt bra skräckspel i friform som jag diggade skarpt. Speciellt roligt var det när min amerikanska FN-ambassadör blev uppmanad av Det eviga folket att döda en av de andra karaktärerna:
- Kapten! Får jag låna er pistol?
- Varför det?
- Jag behöver kunna försvara mig, ge mig pistolen.
- Okej, här har du den.
- Tack, hur gör man?
- Du tar bort säkringen här och sen pekar du och trycker av.
- Tack. [Tar bort säkringen, pekar den mot sin militära rådgivare och trycker av. Förvirring och skottlossning följer.]

Lördagen avrundas senare med en barrunda och på söndagsmorgonen sitter vi alla med välförtjänt huvudvärk och spelar Munchkin tills det är dags åka hem och avsluta ännu ett GothCon.

Överlag var det ett mycket lyckat GothCon på alla sätt. Det enda som är tråkigt är att man nu måste vänta ett helt år på nästa!

Fredag

Jag brukar i vanliga fall arrangera Bortom på första passet men inte i år. Min medarrangör, John A. Jonsson, reser norrifrån och det är på gränsen att han hinner dit. Så av logistiska skäl hamnade vår första omgång av Anakronismer på pass 2.

Så det blev en lugn morgon där man fick tillfället att prata med en hel del olika personer. Då John väl anlände hade vi en del tid att spendera och det gjorde vi genom att vandra runt lite. Besökte återigen Mylingbutiken, vandrade till nästa bord där New Horizon-killarna satt och talade kort om deras spel, innan jag hamnade hos Kaleidoskops bord. Jag talade främst med Olle Linge, skaparen till rollspelet Magneter och Mirakel (som jag gav en hel del feedback till – i synnerhet kring berättelserna då). Vi bollade en hel del tankar och idéer, och jag tror lite grann av mina tankar om Leviathan satte igång kugghjulen i hjärnmaskineriet. Ska bli spännande och se vad som kommer härnäst från Herr Linge. Jag fick även ett kort samtal med Jenny Barkestedt, som introducerades till Bortom på tiden det hette In the Dark och som för tillfället håller på att skapa vackra kartor till Anakronismer.

Efteråt drällde John och jag omkring i butikerna, innan vi begav oss iväg till Landala Restaurang och petade i oss lite käk. John passade på att beställa in bläckfisk för att ära den store Cthulhu. Personligen är jag inte säker om jag skulle bli så ärad av att någon konsumerar ens (avlägsna) släktingar, men John blev inte galen under konventet så det kanske ligger något i det.

Mätta och belåtna återvände vi till konventsområdet och mötte upp Carl Odhnoff. Till det första passet hade vi bara ett anmält lag så efter att vi givit vår berättare instruktioner, vattenflaskor, enkäter och besvarat hans frågor kunde han sätta igång och spelleda för gruppen. Vi andra tre satte oss ned på en parkbänk ute i det fina vädret för att jag skulle gå igenom reglerna om skepp och skeppsstrid som Carl skrivit till Svart svan. Det börjar kännas som en hyfsat stabil grund där nu och nu börjar speltestfasen närma sig där.

Det var också nu som våra problem med antal berättare löste sig. I år hade GothCon varit duktiga med att ragga berättare till vårt arrangemang (vilket jag fick höra inte gällde för alla arrangemang), så där vi tidigare hade haft spelledarbrist fylldes den på allt eftersom. Folk ringde och sökte upp oss, vilket fick oss att gladeligen att dela ut reklamgrejor, svara på frågor och ge instruktioner om berättelsen.

Kvällen kom och vi hade vid det laget fått ihop berättare så att den gäspande John kunde gå och lägga sig (vilket han förstås inte gjorde – och var lika trött morgonen därpå… ). Själv satte jag med ned för att spelleda Anakronismer tillsammans med en grupp personer från Rollspel.nu:s forum som anmält sig arrangemanget. En i gruppen skrev också den beryktade sågningen av Bortom, så det var lite nervöst. Nervositeten visade sig dock vara helt i onödan då det spelpasset gick väldigt bra. Deras och min personliga spelstil visade sig vara väldigt nära varandra.

Efter spelpasset var det marsch till sängs som gällde för mig. Ett spelpass väntande nämligen på mig i morgon och det var fullbokat av lag som var hungriga efter en trevlig spelupplevelse. Då kan man inte sitta och gäspa! Så jag kröp ned i min sovsäck och somnade snart in med tidsresande i mitt huvud.

Jag tänkte ta tillfället i akt och summera mina tankar och åsikter om konventet. Jag kommer att skildra min upplevelse av konventet dag för dag, under de kommande dagarna. Låt oss börja med torsdagen då jag reste ned till Göteborg.

Torsdag

Jag anlände dagen innan konventet för att spendera den tillsammans med min korrekturläsare, Marie A. Sjödin. Vi pratade, skrattade och åt – samt planerade saker inför framtida projekt. Det är något som blivit en tradition över åren och det är en perfekt uppvärmning inför GothCon.

Jag var mätt, trött och hade huvudvärk (tack Hard Rock Café) då jag kom till GothCon. På väg in till receptionen så stötte jag på Jörgen Åkerklint (från MylingSpel) och talade lite kort med honom – och lovade att titta förbi. En liten överraskning var dock att GothCons vänner dock överröste mig med reklampryttlar. Jag fick en fin tygkasse full av vattenflaskor och en bunt pappersark att dela ut till mina berättare. Som om inte det var nog, fick jag även en del enkäter som berättarna kunde fylla i efter passen och lämna in om de ville ha ett gratis tärningsset. Av vad jag förstod från enkäten så var dess syfte främst att se hur många kvinnor som deltog på spelpassen.

Efter fått anvisningar om var min sovsal var begav jag mig emot den och sprang in i Carl Odhnoff (med vänner) på väg dit. Han fick sin vattenflaska då och vi talades vid en kort stund, innan jag lämnade dem för vidare äventyr och såg till att få en bra sovplats i min sal. Tack och lov för den! Allt kring incheckning och så gick oerhört smidigt i år, till skillnad från förra året. Den nya generationen som tagit över GothCon verkar betydligt tajtare och verkar ha gått upp i level.

Då allt var packat för kvällen besökte jag Mylingbutiken som jag sagt och träffade där även Tina Engström. Vi satt och småsnackade en del, innan jag plockade på mig en bunt böcker som jag skrivit (två Visioner och fantasier, nybörjarrollspelet Leka med elden som baseras på en Bortom-berättelse och sedan En Garde!-äventyren Lancea Longini och Barnarov). Efteråt begav jag mig till min sovsal, läste igenom årets konventsberättelse Anakronismer igen och sen somnade jag. Vilket också är vad jag ska göra nu. Mer i morgon!

• Arrangera och spelleda 3 pass av Anakronismer tillsammans med John A. Jonsson
  
• Diskutera och eventuellt speltesta skeppsstriderna i Svart svan med Carl Odhnoff
• Förhoppningsvis speltesta stridsreglerna som kommer användas till Leviathan
• Besöka auktionen med John A. Jonsson och Tina Engström
• Efter auktionen få i mig lite föda, innan jag tar ett pass i MylingSpels butik

Med andra ord är mitt schema rätt fullbokat. Jag talar gärna med dig, så var inte rädd att hugga tag i mig. Vet ni inte hur jag ser ut kolla här eller leta efter en person i vit t-shirt. Är det inte jag, vet personen i alla fall hur den får tag på mig.

Hej, jag heter Carl Odhnoff och det är jag som skriver på Svart Svan, den första modulen till Leviathan, som bland annat kommer ha regler för hur man sköter skeppsstrider. Första speltestet av dessa regler skedde alltså igår och gick mycket bra. Inte så att reglerna visade sig vara helt perfekta (de är sällan det från början) men nu vet jag mer om vad jag måste åtgärda och fundera kring.

Tanken så här långt med reglerna är att använda en ganska traditionell brädspelsliknande grund och sedan bygga ut den med rollspelsmoment då varje karaktär får en eller flera roller ombord på skeppet att styra över. Dessa roller har hand om olika områden som de sköter i striden och beskriver: Kaptenen ger generella order för rundan och slår initiativ, vapenchefen bestämmer vilka vapen som ska göra vad och slår attacker, styrmannen förflyttar skeppet och gör undanmanövrar och så vidare. Kommer att bli hur bra som helst!

Nu ska jag återgå till regelskrivandet och åtgärda de konstigheter som dök upp (pun!) igår. Nästa speltest sker förhoppningsvis nästa helg då det även vankas Sucker Punch och Exalted. Tills den rapporten inkommer kan nu ju njuta av den här söta djuphavsfisken så länge.

Svart Svan – för dem som pallar trycket.

But no one warned that the mind repeats
In its ignorance the vision of others. I am still
The black swan of trespass on alien waters.
- Ern Malley, Durer: Innsbruck, 1495.

Då Leviathan släpps kommer det redan från början vara bestämt vilka moduler som kommer att släppas till spelet. Varje bok kommer att presentera ett nytt sätt att spela Leviathan på tillsammans med en bit av en pågående berättelse.

Svart svan är den första modulen i ordningen. Den går närmare in på hur man hanterar skeppsstrider och använder skepp som baser. Här beskrivs också händelseförloppet som ledde upp till flykten från ytan Karaktärerna får där ta rollen som besättning på GEMAs flaggskepp Leviathan och bli en del i kriget mot ma’harerna.

För tillfället skriver Carl Odhnoff mest på modulen, medan jag fokuserar på grundreglerna. Carls huvudansvar är att utforma skeppsstriderna för modulen, men han har även hand om skeppens funktionella delar. Det första speltestet av skeppsstriderna sker senare idag då Carl planerar att sjösätta grunderna till stridssystemet. Förhoppningsvis kan jag övertala Carl till att skriva en post om vad han har i åtanke med systemet och hur speltestet gick.

Efter Heartstone & Winter-boken, som undertecknade skriver på, kommer Faith: Korsfararna att släppas. Carl Odhnoff håller för tillfället att slipa på de sista detaljerna där innan det ska gå in på korrekturläsning. John A. Jonsson har endast påbörjat Alpha et Omega: Vetenskapens villfarelser, men av det första som jag fått läsa verkar det kunna bli riktigt bra.

Precis som Heartstone & Winter: Djävulens advokat kommer även dessa böcker att innehålla fraktionens bakgrund tillsammans med nya tillval och berättelsfrön.

Jag har bollat en del med Carl Odhnoff om saken och skrivit en del om det på forumet. Men jag tar gärna emot fler åsikter och tankar om fenomenet. I synnerhet om vad för krafter du tycker de borde ha tillgång till.

Nu har jag kommit så långt att jag börjat sammanställa krafterna som dessa väsen kan ha för att påverka den levande världen. Ett par exempel:

• Besök: Under kortare tid kan den döde ta kontroll över en levande kropp.
• Gestalt: Vid särskilda tillfällen manifesteras en bild av den döde i den levande världen.
• Hemsöka: Den döde kan på något sätt påverka omgivningen för att väcka obehag hos en person. Typ rasslande kedjor, blodfläckar på mattan och liknande.
• Kommunicera: Genom moderna elektroniska apparater, så som TV, radio eller datorer kan den döde sända budskap till de levande.

Nu letar jag dock efter fler förslag. Har du några egna förslag på vad för sorters krafter som en vålnad eller spöke kan ha? Skriv dem i kommentarerna eller på forumet!

Torsdag

Som vanligt dök jag upp på torsdagen för att möta Marie, min korrekturläsare, vilket alltid är ett stort nöje. Eftersom GothCon förra året inte hade allt ordnat vid receptionens smygöppning såg jag till att inte komma dit för tidigt. Jag kom vid 21, istället för 19. Det var ett misstag. Under mina sju år av arrangemang på GothCon tror jag aldrig jag sett så mycket krångel som i år. Lyckligtvis har jag erfarenhet av GothCon så det var lätt att anpassa sig efter situationen. Jag fick tag i en sovsal och begav mig dit, bara för att finna rummet fyllt med folk. Nackdelen med att inte vara först är att man får nöja sig med den sovplats som fanns ledig. Lyckligtvis blev den rätt optimal i slutänden för mig.

När allt var klart fräschade jag upp minnet av Det illyriska blodet, innan jag sträckte på benen och gick förbi receptionen för att se om detaljer om scheman och salar fanns tillgängliga. Givetvis var så inte fallet, vilket gjorde att jag återvände tomhänt till sovsalen. Jag räknade med att få slå ihjäl några timmar i väntan på att Magic-spelarna som suttit där tidigare skulle vara klara, men lyckligtvis var allt nedsläckt och jag kunde somna in utan problem. (Till Magic-spelarnas försvar hade de redan erbjudit mig att släcka ned tidigare, men jag tyckte gott att de kunde få spela fram till 0.00 innan jag bad dem sluta.)

Fredagen

Så kom fredagen och den kändes inte alls lång. John A. Jonsson kom till konventet och fick vara Viktors proxy som arrangör eftersom Viktor själv inte kunde närvara. (Och nej, John är varken släkt med mig (Jonsson) eller Marie (A.).) Vi snackade en del, besökte de olika butikerna och stoppade i oss en del mat från den lokala pizzerian. Jag passade också att sätta upp en del promotionmaterial. I år bestod det av en Wantedposter (se bild) som i princip att de skulle få en liten ”gåva” om de kom fram och sa hej på konventet. Jag passade även på att titta förbi hos Mindless Gamings bord och talade med dem som hastigast.

Sent omsider, precis innan vårt spelpass, fick jag tag i information om vilka lag som var anmälda och vad för salar vi hade tillgängliga. För passet som skulle spelledas direkt efter skulle jag dock behöva hämta ny information senare. Det var fortfarande strul med andra ord.

Pass 2 var vårt första passet och vi hade sammanlagt 8 anmälda lag. Utöver John, hade jag lyckats få tag i Carl Odhnoff (som varit involverad i Bortom sedan In the Dark-tiden) och Björn Thalén (som hjälpt till tidigare på GothCon och nu senast på LinCon). Vi fick förstärkning av ytterligare två berättare, varav jag är rätt säker att jag hade en av dem som spelare på LinCon när jag arrangerade Kräftfeber. Vi var med andra 6 berättare på 8 anmälda lag, vilket såg rätt bra ut. Det visade sig att ett av lagen var dubbelanmälda, så vi lyckades faktiskt tillgodose alla lag utom ett med berättare. Faktum var att det endast var detta pass som inte ett lag fick spela. För min egen del spelledde jag herrskapet i Magna Fragum Prime, vilket visade sig gå rätt smidigt. Jag kände mig bekväm med berättelsen och kunde enkelt följa med i deras utflykter. Efteråt fick de, liksom de andra lagen, en rabattkupong som gjorde att de kunde köpa Bortom: Lögnens slöja till ett rabatterat pris hos Mindless Gamings bord på GothCon.

Efter passet stressade jag ned till receptionen för att grabba ny information om vilka salar vi hade till vårt förfogande. Återigen fick jag fick endast ut information om passet som närmade sig med stormsteg. Jag rände tillbaka till samlingssalen och tog rapporter från de berättare som spellett under de tidigare passen. Hittills hade inte en enda karaktär överlevt, vilket i och för sig inte var konstigt eftersom det inte egentligen var tänkt att karaktärerna skulle överleva. Som jag skrev i inledningen ”Det här är inte en berättelse om hur man överlever, utan hur man vill dö”. I och för sig sades det inte rätt ut till aktörerna, men det verkade ha fungerat rätt bra hos aktörerna.

Pass 3 hade fem anmälda lag, men bara fyra dök upp. I efterhand har jag fått reda på att ett lag troligen var dubbelbokat med Neotech 3. Alla lagen fick i alla fall spela och det var goda nyheter. Jag fick Skymningen, som dock saknade två aktörer. De lyckades ragga en extra aktör och eftersom John inte fått någon grupp att spelleda hoppade han in och tog karaktären Konstandin för att fylla ut laget. Han gjorde en tillbakadragen tolkning av karaktären för att inte styra berättelsen, vilket gjorde att gruppen fick orientera sig fram på egen hand. Skymningen lyckades med det omöjliga för övrigt: de tog sig levande – och friska – ur landet. Visserligen sprang de på lösningen av en slump, men det förhindrar inte det faktum att de var förhållandevis ensamma om att lyckas med det. Jag kom sedan i säng ganska omgående efter passet och somnade snart in.

Lördag

Utvilad vaknade jag nästa dag. Jag har gott om tid att vakna till, eftersom det inte var förrän framåt kvällen som den sista omgången av Det illyriska blodet skulle spelledas. Dessutom var inte John vaken ännu så jag gick ut och njuter av solen. Inte förrän runt 10 får jag kontakt med John, som då blivit utkickad ur sin sovsal eftersom det skulle spelas Western där. Det tog en faslig tid innan John blev en människa (enligt egen utsago blev han inte pigg förrän vid 23), men vi gick och hängde i spelbutiker tills det blev dags för att käka. Efter lunchen beger vi oss iväg till auktionen för fyra timmars stillasittande.

Efteråt började det närma sig och vi ser till att få i oss lite mer mat (korv för min del) och det börjar närma sig det sista spelpasset. Jag möter Daniel Offrell, en vän från spelgruppen som vänligt nog ställt upp som berättare. Jag hänger lite i Sverok-rummet där jag pimpar Bortom för intresserade öron. Samtidigt väntar jag på att få tag i Björn för att skriva på hans arbetarlapp. Han sitter dock i bridge-tävling så jag kommer inte åt honom, vilket gör att jag får gå till samlingen för sista spelpasset utan utfört uppdrag.

Efter de fyra timmarna på auktionen kände jag mig något seg så jag såg fram emot att vila eftersom vi hade en extra berättare. Det visar sig dock att denne var spårlöst försvunnen så jag får ställa om snabbt på plats, vilket blir mindre problem än jag trott. Laget som jag får spelleda för är Orchis & Svettis, ett namn som jag känner igen från tidigare år (förra året visar det sig). De får ett semi-lyckligt slut där alla karaktärer dör utom en, som istället blir fångad av den grekiska militären och utsätts för labbexperiment. Jag är inte helt nöjd med passet då min seghet nog gjorde att starten inte blev optimal, även om det kom igång senare. Det blev hysteriskt roligt när doktorn i gruppen började jaga den unga Carolyn med skalpell för att ta prover från henne så han kunde bota sjukdomen.

Efter passet såg jag fram mot sömn och gick tillbaka till mitt rum. Just när jag borstat tänderna klart ringde det i mobilen. Det var Björn som undrade om vi kunde mötas nu för att ordna lappen, vilket jag givetvis lovade att göra. Det var ju mitt fel att den inte redan var påskriven. Jag hade inte alls tänkt på att ordna det på ett smidigt sätt innan. Jag fick också en kort briefing från Björn som sa att gruppen tyckte det var bra i början, men att de inte klickade med den annalkande döden för karaktärerna. Här är den enda rapport som jag fick som inte kände att temat med att resan är viktigare än målet klickade.

Efter att tackat Björn igen så begav jag mig tillbaka till sovsalen och kröp ned i sovsäcken. Jag är på väg att slumra in, men får jag sova? Nix. Nu är det Johns tur att ringa. Efter mycket om och men kommer jag upp ur sovsäcken, ut ur rummet och kan svara i telefonen. Han vill också ha sin lapp påskriven. Jag svär tyst över min idioti att inte ordnat det smidigare och ber honom komma till min sovsal. Väl där får han underskriften och jag en rapport från hans lag, Champions of the Force, också lyckats överleva. Av 14 lag överlevde endast 2 lag händelserna i Illyria och lyckades att fly. Det var faktiskt mer än vad jag förväntade mig.

Därefter kryper jag ned i sovsäcken och hoppas somna snabbt eftersom jag ska iväg tidigt i morgon. Så blir inte fallet. Klockan är långt efter 4 då jag slutligen somnar.

Söndag

Jag vaknar runt 9 nästa morgon och är stel i nacken. Det släpper relativt fort dock när jag inser att jag måste få ihop min packning snabbt och städa upp efter mig. Skjutsen från konventspområdet ska komma innan 10, så jag blir tvungen att raska på rejält. Jag hinner med viss stress och kan möta några internetbekanta som för mig till järnvägsstationen efter en kort fika (för dem, frukost för mig). Snart sitter jag på tåget och är på väg hem, vilket är slutet på mitt GothCon.

Summering

Så hur tyckte jag årets GothCon gick? Det var mindre anmälda lag i år, men jag tror det trots det var ungefär lika många lag som fick spela som förra året. Jag kände mig dessutom betydligt mer bekväm med årets berättelse än vad jag gjorde med Den femte kolonnen. Kanske var det därför jag sov bättre än någonsin – inte bara har jag mer rutin än tidigiare, utan jag hade större självförtroende i år för berättelsen.

Det gick hyfsat väl med vår promotion i år skulle jag tro, eftersom Mindless Gaming fått in ett antal rabattkuponger från spelpassen. Med andra ord, spelgrupperna verkade eggas till att köpa spelet efter att spelat Det illyriska blodet. Jag hade hoppats på ett litet större antal sålda exemplar, men Mindless Gaming var nöjda så det var över deras prognos i alla fall.

Titeln årets lag får delas mellan Skymningen och Champions of the Force som båda lyckades överleva. Grattis! Jag får dock säga att jag tycker det är riktigt roligt att se lag från tidigare år återkomma. Det var en hel del sådana namn i år. Mycket positivt!

Överlag är jag mycket nöjd med årets konvent – en bra berättelse och en hyfsad försäljning, samt god sömn kan inte på något sätt beskrivas som dåligt.

Lyckligtvis har John A. Jonsson efter lång övervägan meddelat han kommer kunna att ställa upp. Han gör sällskap med Daniel Offrell och Carl Odhnoff som båda gett tummen upp till att spelleda. Tillsammans ger det arrangemanget en hyfsad start, men vi behöver fler berättare (för er mer traditionella rollspelare: spelledare ). I synnerhet Pass 2 och i andra hand Pass 3, där arrangemanget har flest anmälningar.

Känner du dig hugad eller vet någon annan som är intresserad? Tveka inte att släng iväg ett mejl till bortom[at]mindlessgaming.se eller skriv i kommentarerna nedan!