Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck. Du har några få sekunder på dig att göra ett gott intryck vid ett möte. Samma sak gäller för en berättelse – även om det förstås kanske handlar mer om minuter än sekunder. Det understryker dock ändå hur viktig början är.

Därför bör du se till att göra en rivstart direkt i berättelsen. Karaktärerna ska få någonting att agera på direkt. Börjar du berättelsen med ”Ni sitter på en buss på väg till det gamla templet som ni besökte i fjol. Vad gör ni på vägen dit?” är det raka motsatsen till en rivstart. Det är som att göra 10 km/h på en motorväg. Du ber karaktärerna komma på en massa balla saker att, utan att ge dem någon hjälp. Det riskerar att få aktörerna att tappa intresset. Liksom, ingen blir pepp på en halvfärdig måltid. Se till att servera en måltid som spelarna kan hugga in på.

Det är bättre att säga ”Ni sitter på en buss på väg till det gamla templet som ni besökte i fjol. I bakre delen av bussen sitter det blonda italienska våpet Leonora tätt slingrad kring den ryska utbytesstudenten Mike, som trots tre år i Ryssland inte förstår ett ord ryska. Längre fram i bussen sitter Vladimir med huvudet i händerna och gråter. Ni minns Natasha från förra spelomgången? Hon dumpade honom nyss på telefon. Fram mot er kommer nu den fagra Blanka med ett glatt leende och frågar om hon får slå sig ned hos er.”

Nu börjar det likna något. Du avslutar med en händelse som bjuder in aktörerna till handling. Karaktärerna får direkt en fråga att svara på: om hon får eller inte får slå sig ned. Aktörerna har dessutom fått annan information som de kan använda som start för diskussioner. Du har sett till att servera en färdig måltid. Men du trycker fortfarande inte gasen i botten.

Vill du göra det slänger du in karaktärerna mitt i en händelse: ”Bussfärden till templet ni besökte förra året har förvandlats till en mardröm. De slingriga bergsväggarna blev till slut för mycket. Bussen for av vägen och slungades våldsamt nedför branten innan den slutligen landade i havet. Ni befinner er nu under vattenytan och paniken har börjat bryta ut bland passagerarna. Desperationen börjar nu att fylla bussen i samma tempo som vattnet läcker in…”

Nu måste aktörerna engagera sig. Det går liksom inte att sätta armarna i kors och låta bli att göra något. (Jo, det går men då drunknar man och det är sällan önskvärt.) Du har gett dem ett konkret problem som de måste lösa. Det är ofta den bästa medicinen för att aktivera aktörerna i spelmötets start. Om de tvingas jobba tillsammans skapar det dessutom en gruppkänsla, särskilt om de tillsammans lyckas övervinna problemet.

Nu kan ju inte alla berättelser ha sådana här dramatiska starter, särskilt inte om den ska pågå i ett tiotal spelmöten. Vad jag menar är att du inför varje spelmöte bör tänka igenom hur berättelsen börjar. Jag lyckas inte själv alla gånger, men det är alltid något som jag ägnar en extra tanke åt. Gör det du med!

PS. Jag hade tänkt skriva några extra inlägg om berättartips så om det är någonting du vill att jag ska ta upp, tveka inte att skriva det i kommentarerna.

Därför har jag börjat tänka på en enklare sak: läsa in dem som audiobook. Jag har tyvärr inte världens bästa röst, men troligen en okej. Jag tror den med övning och träning skulle göra att jag klarar att läsa in det i audiobook-format. Jag tvekar dock om hur jag ska göra, så jag ställer frågan till er: ska jag satsa på redigera noveller (och bromsa övriga projekt) eller ska jag satsa på audiobook istället? Vilket vill ni helst ha?

Du läser mer om företeelsen på Sveroks forum.

Överlag tycker jag Tinas artikel sätter fingret på problemet: den svenska rollspelsmarknaden är, om inte döende väl i koma. När jag skriver så menar jag förstås den kommersiella marknaden. Drakar och Demoner hamnade i malpåse och Riotminds ska nu minska produktionskostnaderna med en nätsatsning istället för böcker. Noir har stendött, Mutant är borta och Coriolis har inte hållit ett högt produktionstempo. Det finns helt enkelt inte en marknad för de stora rollspelen längre – och det drabbar även dem små.

Att säga den svenska rollspelsmarknaden är död är dock att överdriva. Det finns väldigt många små aktörer som säljer via Lulu och liknande. På så sätt är marknaden större än någonsin: aldrig tidigare har så många olika rollspel funnits tillgängliga. Några exempel är Version Noll, Matiné och Evolutionens barn.

Till skillnad från de debattörer som varit negativa mot Tinas blogginlägg tycker jag att vi behöver en stor kommersiell marknad. Det ökar nämligen intresset för andra rollspel också. Så har ni idéer om hur vi kan öka den kommersiella marknaden för existerande rollspel, tveka inte att komma med förslag!

Tina valde till exempel att starta en samlingsplats för alla svenska rollspel som säljs på Lulu (har du ett svenskt rollspel och inte gått med, skäms!). Andreas Rönnqvist har börjat fundera på en mötesplats och handelsplats för svenska rollspelsskapare och arbetar nu med en ansökan till Sverok. Och så har vi Mikael Bergström som tänker utanför lådan här, här och här. Själv gör jag som Tina säger: köper mer svenska rollspel. Vad kommer du göra för marknaden?

Edit: Nu har Magnus Edlund på Piruett.se gett sig in i leken också!

I sitt ursprungliga format, Legacy of Legion, var Noas sista drag en berättelse med en tunn röd tråd som satte fokus på groteska demoner. Berättelsen handlade om någonting helt annat än vad den borde handla om, nämligen Noa och Legion.

Stämningen i In the Dark var betydligt mer ”in your face” än vad Bortom är så det passade där. I Bortom syns monstren sällan, i alla fall i början av berättelsen, och det krävde att berättelsen redigerades. På många sätt har Noas sista drag blivit mer jordnära och därmed fått större skräckmöjligheter.

Revideringarna blev lite mer omfattande än vad jag räknade med. Därför har jag skickat ut dem igen för ytterligare korrekturläsning. Därefter är det bara illustrationer och layout kvar.

Denna bild till Noas sista drag är målad av den extremt begåvade Tina Engström.

Tanken är att de som redan köpt boken ska få tillgång till allt i den till sina spelmöten. När sedan tillräckligt många exemplar har förhandsköpts skickas den fysiska boken, precis som tidigare sagt!

Har du eller din berättare inte redan köpt boken? Nu är det ett perfekt läge att göra det. Information om hur du gör det hittar du här.

Texten är en plantering inför en framtida berättelse, liksom en fortsättning på de röda trådar som planterats i Lögnens slöja. Utöver det finns även ett berättelsefrö som du kan använda som mellanakt mellan akt 1 och 2 i Nattljus.

Du laddar hem artikeln genom att klicka här.

Några av komponenterna som Gaias hjärta kommer att innehålla är:

• Kosmologin
• Själen
• Drömmar
• Metaplotten
• Sista akten i Nattljus

Kosmologin skildrar de grundläggande byggstenar som världen är skapad utifrån i Bortom. Skapelsemyten presenteras och hur den hänger ihop med mänsklighetens historia. Själen är vad som egentligen är en människa (till skillnad från den fysiska kroppen), och de som vinner djupare insikt i den tar ett steg närmare sitt sanna syfte. Även drömmarna är en del av själen och har använts i flera av berättelserna till Bortom. Nu presenteras drömmarna med förslag på hur berättaren kan använda dem praktiskt i spel tillsammans med sanningen om vad de egentligen är.

Bortom har en metaplott som löper som en röd tråd i de officiella modulerna under tidsperioden för ”lögnens slöja”. Flera berättelser har redan berört det under begreppet ”Tystnaden”. I modulen förklaras det exakt vad Tystnaden är och hur du kan använda eller undvika metaplotten i dina egna berättelser.

Givetvis kommer upplösningen på Nattljus (vars första akter fanns med i Lögnens slöja och Visioner och fantasier) också att finnas med.

Ytterligare saker som jag funderar på att ta med är:

• Magi
• Bestiarium
• Berättelsefrön

Det är redan etablerat att magi existerar och att det inte har något med själen att göra. Jag funderar att inkludera hur de fungerar i Gaias hjärta, men en möjlighet är att de får en egen expansion framöver istället.

Med bestiarium menar jag inte att rada upp listor på olika monster (så som fanns i Lögnens slöja), utan istället beskriva en specifik antagonist – vilket kan vara mänsklig eller omänsklig – som sedan kan användas direkt i spel av en berättare. Tanken är helt enkelt att de kan användas som ett berättelsefrö, vilket för mig in på nästa punkt: berättelsefrön. Här kan allt från en mystisk plats till en specifik händelse inkluderas. Tanken är att de ska presentera berättaren för en stämning och idé som hon kan använda till sina egna berättelser.

Det är mina initiala tankar, men jag skulle gärna höra vad du skulle vilja se i Gaias hjärta? Vad vill du ha i en bok som presenterar världens hemligheter?